Flera tunga socialdemokrater har den senaste tiden offentligt luftat åsikten att Sverige bör ta emot färre flyktingar. Stefan Löfven är en av dem.
Problemet för Löfven och för Socialdemokraterna är dock att det andra regeringspartiet, Miljöpartiet, inte alls är berett att skärpa asylpolitiken.
Och att döma av söndagens partiledardebatt lär inte heller Centerpartiet stödja en mer restriktiv migrationspolitik. Vill Stefan Löfven driva igenom en sådan politik tvingas han alltså vända sig till sina politiska motståndare, och det lär han inte vara beredd att göra. Då riskerar nämligen hans regeringsunderlag att rämna.
Försökte navigera försiktigt
I söndagens partiledardebatt försökte därför statsministern navigera försiktigt. Visst, han medgav att han faktiskt vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar, men han förklarade sig samtidigt stå bakom regeringens politik.
Och medan flera av oppositionspartierna efterlyste tydliga besked av statsministern och kritiserade regeringen för att bedriva en alltför generös flyktingpolitik angreps Stefan Löfven också från vänster för den ekonomiska politiken. En oundviklig konsekvens av den nya regeringens första budgetproposition, som bland annat innehåller det kontroversiella förslaget att slopa värnskatten. Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt attackerade Stefan Löfven hårt för detta och anklagade statsministern för att ligga bakom kommunernas vacklande ekonomi.
En röd tråd i denna del av debatten är att det uppenbart finns ett brett stöd i riksdagen för att ytterligare öka de statliga anslagen till landets kommuner. Möjligen kan det lugna några av de kommunalråd som just nu brottas med röda siffror i sina ekonomiska kalkyler.
Något av en svensk klassiker
Men söndagskvällens debatt handlade också om andra frågor. Debatten inleddes med klimatet, som snabbt blev en debatt som till stor del kretsade kring kärnkraften. Det här är något av en svensk klassiker som debatterats flitigt sedan slutet av 1970-talet. Här finns alltjämt tydliga motsättningar mellan de politiska alternativen, vilket gör den till en tacksam debattfråga.
Flera komponenter gör att kärnkraftsfrågan åter blivit aktuell. Det handlar bland annat om klimataspekten, dvs att kärnkraften inte genererar några växthusgaser. För svensk del handlar det också om att ytterligare två reaktorer är på väg att stängas av samtidigt som behovet av el ökar.
Moderatledaren Ulf Kristersson varnade för elbrist i Sverige när kärnkraften avvecklas, vilket statsministern dock kategoriskt förnekade.
Också bensinskatten tog sig in i klimatdebatten. Två av riksdagspartierna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, vill sänka bensinskatten med hänvisning till dem som bor på landsbygden. Hur sänkt skatt på fossila bränslen går att förena med klimatmålen framgick dock inte.
Bekymmer för debutanterna
I slutet av debatten avhandlades så den högaktuella frågan om den allt grövre brottsligheten och de många dödsskjutningarna. Debatten blev en tydlig illustration över varför partisamtalen bröt samman nyligen.
Oppositionen åt höger anklagade regeringen för att inte vara beredd att vidta tillräckligt resoluta åtgärder för att möta gängvåldet. Också denna fråga lär alltså för överskådlig tid vara kvar som viktig konfliktfråga mellan de politiska alternativen.
Hur gick det då för de båda debutanterna, Per Bolund (MP) och Nyamko Sabuni (L)? Båda hade svårt att på allvar komma in i debatten och var märkbart bleka. Störst bekymmer är det för Nyamko Sabuni, som ju inte sitter i riksdagen. Därmed är det här hennes enda chans att debattera med övriga partiledare. Nu dröjer det till maj nästa år innan hon får chansen igen.
För övriga väntar nästa partiledardebatt redan på onsdag då de drabbar samman i riksdagens plenisal.