Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen och enligt henne råder ingen tvekan om vilket som är det grönaste alternativet.
– Det bästa för miljön är en KRAV-märkt närodlad rödgran. I den produktionen används inget bekämpningsmedel och inget handelsgödsel, säger Johanna Sandahl.
Näst bäst för miljön är ädelgranar, dvs granar som putsats och formats under hela sin uppväxttid för ett mer perfekt utseende. Ädelgran kräver ofta mer konstgödsel och bekämpningsmedel än en vanlig gran och många importeras från Danmark. Något som också ger stor klimatpåverkan.
Plastgranen sämst för miljön
Längst ner på Naturskyddsföreningens lista hamnar plastgranen. Trots att den kan användas livet ut. Det eftersom den totala miljöbelastningen blir större om man räknar in hela produktionskedjan.
Majoriteten av plastgranarna produceras nämligen av fossila bränslen och många importeras från Kina eller Sydostasien. Men framförallt är det energiåtgången och risken för spridning av farliga miljöämnen vid förbränningen som ger plastgranen dåliga miljöbetyg.
På tio år förbrukar vi ungefär 30 miljoner julgranar i Sverige. En mindre skog. Vore det inte bättre om alla hade en plastgran som de behöll?
– Nej, utifrån ett livscykelperspektiv så är miljöbelastningen mycket större om du väljer en plastgran, även om du behåller den i tio år. Dessutom produceras många av de här granarna av PVC. Ett material som kan innehålla hormonstörande och cancerframkallande ämnen, säger Johanna Sandahl.
Återvinningen viktig
Men oavsett om du väljer plast eller ”äkta vara” är det viktigt att tänka på vad som händer med granen när julen är slut. ”Vanliga” granar kan bli värme om de lämnas in vid kommunens uppsamlingsplats eller på en återvinningscentral.
En plastgran motsvarar ungefär 3-4 tvättar i en tvättmaskin. Om du har en plastgran kan det vara bäst att fråga kommunen hur den ska sorteras eftersom det skiljer sig mellan olika kommuner.