Globala räntehöjningar väntar Foto: TT arkivVisa alla (2)
Visa alla (2)

Analys: ”Den jättelika lavinen stavas globala räntehöjningar”

Publicerad

ANALYS · De globala räntehöjningarna kan liknas vid en nalkande lavin som sätter skräck i finansvärlden, det skriver SVT Nyheters ekonomireporter Kristina Lagerström.

Kristina Lagerström, ekonomireporter

Kristina Lagerström

Ekonomireporter

Finansvärlden kan just nu närmast liknas vid en räcka alptoppar med stora snömängder och snabba temperaturväxlingar: Titt som tätt åker lavinrisken upp till fem på den femgradiga skalan, och minsta lilla statistikdecimalnyhet utlöser en börslavin.

”Den jättelika lavinen stavas globala räntehöjningar”

Den jättelika lavinen som ännu inte har gått men som alla är rädda för stavas globala räntehöjningar. Räntorna är så låga, inte minst i Sverige, att det i princip oavsett vilken ekonomisk teori man använder, rent vetenskapligt är ohållbart. 

Världsekonomin är så stark att räntorna borde vara högre för att hålla inflationen i schack så ekonomin kan fortsätta växa balanserat – det gäller alltså i högsta grad även i Sverige. Men även om räntehöjningarna egentligen behövs så kan de skapa problem, oro och till och med panik.

”Kan skapa problem och till och med panik”

Många länder är hårt skuldsatta och skulle få problem med hela ekonomin om räntorna stiger snabbt.

Det gäller inte Sverige, och för många i Sverige är det inte heller framför allt sparpengar på börsen som ställer till de stora problemen utan bolånen. När räntorna börjar stiga kan bolånekostnaderna snabbt fördubblas. Då gäller det att ha kvar jobbet så man kan betala, och att man inte av något skäl måste sälja även om det blir med förlust.

”Riksbankschefen kan snarast sägas sitta lugnt på en uteservering nere i byn”

Nu behöver det ju inte bli så att alla snömassorna halkar ner längs bergssidorna i en gigantisk räntelavin som sopar med sig världsekonomin. Förhoppningen är att centralbankschefer och politiker spränger lavinerna innan de hinner gå. Alltså höjer räntorna i precis lagom takt, och vidtar lämpliga finanspolitiska åtgärder så att inflation, aktiekurser och bostadspriser dämpas lite lagom, utan att det blir kaos.

Därför är det så intressant att hålla koll på vad riksbanken gör. Och hittills har den knappast sprängt några laviner. Riksbankschefen kan snarast sägas sitta lugnt på en uteservering nere i byn med en öl -  kanske lite orättvist just idag då han snarare ligger nerbäddad i radhuset i Upplands Väsby med influensa och inte kan gå på sin egen presskonferens ens, men han har hur som helst ingen brådska med att göra något åt räntan.

”Ett historiskt experiment med ekonomin”

Beskedet från Riksbanken idag är att räntan ligger oförändrad på minus en halv procent. Andra halvåret räknar man med att långsamt börja höja räntan, men den kommer fortfarande ligga på minus när året är slut.

Det betyder att Sverige då kommer att ha haft fyra år med minusränta. Det är ett historiskt experiment med ekonomin. Det har starkt bidragit till att bostadspriserna och därmed hushållens skulder ökat så snabbt.  

Men inflationen har till slut så sakta närmat sig målet på två procent.  Det är riksbankens enda mål, och i den meningen har minusräntan uppenbarligen fungerat. Frågan är snarare om det är ett relevant mål när inflationen ligger så lågt i hela världen, och inte tycks stiga när konjunkturen förbättras, som den gjorde förr.

”Finansminister Magdalena Anderssons jobb att spränga lavinerna”

Riksbankens bedömning i dagens besked är till och med att inflationstrycket är lägre än man tidigare trott.

Så riksbanken säger – återigen – att det är politikens och finansminister Magdalena Anderssons jobb att spränga lavinerna. I dagens besked skriver riksbanken att riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras med ”åtgärder inom bostadspolitiken, skattepolitiken och vid behov makrotillsynen”.

Men då blir det nog inte många laviner sprängda över huvudtaget förrän nästa vinter, när det inte längre är valår.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.