Den rosa återvinningspåsen för textilier har blivit en succé

Publicerad

Sverige är ett av världens bästa länder på att samla in skräp. Men när det kommer till textilier kastar vi omkring åtta kilo per person och år i soporna. Det tyckte Eskilstuna kommun var ett resursslöseri och bad invånare att i stället lägga sina gamla textilier i rosa återvinningspåsar.

I Eskilstuna, och numera även i Strängnäs, kan villa- och småhusägare slänga sina hela och trasiga textilier i rosa återvinningspåsar. Kassarna slängs i soptunnan och hämtas av sopbilen. På så sätt samlas till exempel kläder, tyger, lakan och väskor in, i stället för att hamna med de vanliga hushållssopor, som bränns upp och blir fjärrvärme.

– För den enskilda invånaren innebär den här soptjänsten att det är lätt att göra rätt, säger Vesa Hiltula, återvinningschef på det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö.

Cirka 28 000 hushåll i Eskilstuna kan kasta sina textilier på det här sättet. Insamlingen och sorteringen har pågått i snart ett och ett halvt år och blivit mer populärt än vad initiativtagarna anade.

– När vi planerade för den här insamlingen förväntade vi oss att det skulle komma in omkring ett kilo kläder och tyger per person och år, men det har blivit en succé. Nu kommer det in närmare tre kilo textilier per person och år, säger Vesa Hiltula.

Vesa Hiltula trodde att det skulle komma in 1 kilo person och år men det blev över det dubbla.

Optisk kamera sorterar sopor utifrån färger

Eskiltuna- och Strängnäsborna källsorterar avfall i sju olikfärgade påsar, som läggs i samma soptunna. Sopbilarna dumpar soporna i en färgsorteringsanläggning där de sorteras efter färg i ett optiskt system.

Med ett optiskt system sorteras de olikfärgade soppåsarna.

– Varje dag kommer det in omkring 500 rosa soppåsar till återvinningsstationen. Trots att matavfallspåsar och metallförpackningar blandas med klädpåsar är det förvånansvärt få rosa påsar som går sönder. Om vi ser att kläder och textilier blir blöta, smutsiga eller luktar illa, då blir det avfall, säger Vesa Hiltula.

De insamlade textilierna skickas utomlands

De insamlade kläderna och tygerna skickas till en välgörenhetsorganisation i Holland. Omkring 70 procent av innehållet i påsarna går att återanvända. Textilier som är i sämre skick hamnar i Tyskland för materialåtervinning. Där görs det stoppning i bilsäten, isolering eller industritrasor av materialet.

I dagsläget är det mycket svårt att återvinna kläder till ny textilfiber. Men den tekniska utvecklingen går framåt, även om det en bit kvar.

– På sikt ser jag att det kan bli en intäkt att leverera insamlade textilier till en sorteringsindustri, men än så länge skänker vi till välgörenhet, säger Vesa Hiltula.

I Sverige är det inte lag på att textilier måste sorteras ut från hushållsavfall. Men många välgörenhetsorganisationer, affärer och kommuner samlar ändå in textilier i stället för att bränna dem. Senast 2025 måste Sverige ha ett nationellt insamlingssystem. Men ännu har politiker inte kommit överens om vem som ska få ansvaret för insamlingen och hur sorteringen ska gå till.

”Upp till var och en var man vill skänka sina textilier”

Cirka tre kilo per person och år skänks till frivilligorganisationer, enligt Naturvårdsverket. Att välgörenhetsorganisationer skulle gå miste om värdefull textil på detta sätt är något Vesa Hiltula inte håller med om.

– Vårt initiativ ska inte ses som en konkurrens till välgörenhetsorganisationer. Det är ju upp till var och en hur man vill skänka sina gamla tyger och kläder. Det här ska ses som ett komplement, säger Vesa Hiltula.

Kommunen tjänar pengar på att sortera ut textilier

Insamlingen av textilier är inte bara är en vinst för miljön, det innebär också lägre kostnader för kommunen när det slängs mindre textilier, enligt Eskilstuna kommun.

– Vi tjänar på att sortera ut textilierna från avfallsförbränningen, eftersom vi betalar kilopris för allt som bränns, säger Vesa Hiltula, återvinningschef på det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.