Elza Dunkels är docent och internetforskare vid Umeå universitet. Hon ser optimistisk på de stora tjejgrupperna på nätet: ”Det är en möjlighet att förändra på djupet”. Foto: TT/Privat

Forskaren: ”Den yngre generationen kvinnor kommer inte ta lika mycket skit”

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals unga kvinnor samlas i en grupp och diskuterar allt ifrån nagelförlängningar till livskriser. De hamnar i hätska debatter, ger varandra komplimanger och ser samtidigt själva till att inget näthat förekommer. Tjejgrupperna på Facebook inger hopp för framtiden, säger nätforskaren Elza Dunkels.

I Facebook-gruppen Honey & the bees, en av flera stora grupper där endast personer som identifierar sig som kvinnor får delta, pågår samtalet dygnet runt. Tjejer delar med sig av sin vardag, ställer frågor, ber om råd.

Elza Dunkels, docent och internetforskare på ungas nätvanor vid Umeå universitet, kallar grupper som den här för framtiden.

– Vi har inte kommit särskilt långt, om man ska vara ärlig, när det gäller allas lika rättigheter. Kvinnor har fortfarande längre lön än män, människor med utlandsklingande namn byter namn för att få jobb. Men jag ser optimistiskt på att ha separata rum för viktiga diskussioner, jag tror att det är räddningen för samhället, säger hon.

Tjejerna sköter modereringen själva

Räddningen, menar Elza Dunkels, ligger i det faktum att unga kvinnor kan samlas och sätta ord på viktiga frågor och problem – och skapa ett ”samspel i kampen” om vad som är viktigt för dem.

– Jag ser det här fenomenet som en möjlighet att förändra på djupet. Det gör mig hoppfull för den yngre generationen kvinnor, de kommer att ha verktyg för att kunna hantera sin situation och de kommer inte att ta lika mycket skit som tidigare generationer. De kommer att lära sig saker om sina rättigheter redan från början, saker som min generation fick lära oss senare i vuxenlivet.

Läs också: Här är gruppen där 97.000 kvinnor delar varandras liv

Tjejgrupperna sköts av unga tjejer som själva deltar i diskussionerna. De modererar samtalen, och blockerar de personer som inte följer reglerna eller kränker andra. Även det är viktigt, menar Elza Dunkels.

– De får chansen att ta kommando över sin egen situation. Det är en klassisk grej att unga kvinnor inte räknas. De är utsatta, särskilt unga rasifierade tjejer. Att då få ta kommandot över en miljö där ingen annan bestämmer är otroligt viktigt, och väldigt nytt.

”Förminskande och förlöjligande”

Flera av de unga kvinnor SVT Nyheter talat med vittnar om att det visserligen förekommer negativa kommentarer och hätska diskussioner i grupperna, men att det överlag är en positiv ton som råder – med komplimanger och peppande ord i kommentarsfälten.

– Jag tror att det här är en uttalad strategi som spridit sig. Fler och fler har insett att det inte bara är som Madeleine Albright sa, att det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra, utan att vi aktivt måste stötta varandra – inte enbart undvika att klanka ner på andra kvinnor, säger Elza Dunkels.

Läs också: ”Det finns så många där ute som mår som jag”

Det faktum att många av inläggen handlar om utseende, såsom smink och kläder, är inget Dunkels tycker att man ska hänga upp sig vid. Det är en ”klassisk kritik” när det gäller kvinnors samtal, menar hon.

– Man måste förstå att den kritiken är ett sätt att klanka ner på gruppen. Man får det att låta som att ”jag bryr mig om unga tjejer och vill inte att de ska råka illa ut i utseendehetsen”, men i själva verket är det ett underkännande av intressen som är traditionellt kvinnliga, säger hon och fortsätter:

– Det är förminskande och förlöjligande. Så pratar man inte om unga män och traditionellt manliga fritidsintressen. Killar tillåts ha onödiga fritidssysselsättningar som inte behöver leda till arbete, men det är förbehållet män. Jag tycker tvärtom att de här grupperna är en viktig del i en emancipationsprocess där kvinnor återtar rätten att prata om smink, utseende och kläder.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.