Markus Hellström började må fysiskt dåligt av att tvinga sig själv att stanna kvar i skolan.

”Det kändes som att jag skulle kräkas sextio gånger om dagen”

Uppdaterad
Publicerad

Det blev omöjligt för Markus Hellström att stanna kvar i skolan, trots att han kämpade in i det längsta. Han är en av många hemmasittare – elever som är borta från skolan långa tider. Men det finns vägar tillbaka.

– Jag bara grät för att jag inte orkade med någonting, säger han till SVT.

Det gick bra i lågstadiet, men i fyran började det krångla. Klassen blev stökig och för Markus Hellström, som har dyslexi och en diagnos inom autismspektrat, blev det svårt att koncentrera sig i klassrummet.

Vikarier kunde tvinga honom att stänga av den dator han använde som hjälpmedel. Dessutom blev han retad och mobbad. 

– De teamade upp sig emot mig, berättar Markus. De behandlade mig inte som en vän.

Kändes som att kräkas

Han bet ihop och gick nästan alltid till skolan ändå. Väl där mådde han sämre och sämre. 

– Jag kände kanske femton gånger under en lektion att jag skulle bli tvungen att kräkas. Läraren sa till mig att försöka lite till. Samma under nästa lektion och nästa lärare. Och nästa. Till slut under en dag hade det känts som om jag skulle kräkas sextio gånger, säger Markus. Men så fort jag kom hem blev allting bra. 

Så han började stanna hemma allt mer och i allt längre perioder. 

Stort mörkertal

De kallas för hemmasittare – elever som stannar hemma från grundskolan under långa tider utan giltig frånvaro. Enligt den officiella statistiken finns det omkring 1 600 hemmasittare – elever som haft ogiltig frånvaro i mer än en månad på en termin. Det finns uppgifter som tyder på att de kan vara många fler. Tydligt är att antalet inte sjunkit, trots att problemet funnits i många år. 

Det märker man av på Blommensbergskolan i Stockholm, där man sedan flera år arbetar särskilt med hemmasittare. 

– Vi får många samtal från förtvivlade föräldrar, berättar Maria Rosell, biträdande rektor och lärare på Blommensbergskolan. Även från de som bor långt utanför vårt område.

Olika vägar tillbaka

Maria Rosell säger att det finns nästan lika många skäl bakom, som det finns hemmasittare. På Blommensbergskolan är man noga med att ta reda på orsaken i varje enskilt fall, för att därefter hitta vägen tillbaka till skolan, som också kan se väldigt olika ut. 

För en del kan det räcka att korta skoldagen något tills man tagit sig igenom en jobbig period i livet. För andra kan stora skolor och klasser vara skrämmande i sig. I en mindre trävilla på Blommensbergs skolområde finns ett litet klassrum med färre elever än vanligt. 

– Vi har dessutom gott om rum och utrymmen där våra elever kan sitta för sig själva. Ibland räcker det att kunna gå iväg bara en liten stund, säger Maria Rosell.

Tagit ett år

I en avskild del av det lilla klassrummet sitter en sjundeklassare och läser om hinduism. Det är Markus Hellström. Han är tillbaka i skolan igen. 

– Här är lugnt och tyst, säger han. Det är fler lärare och man får den hjälp man behöver. 

Precis som Markus Hellström hittar de flesta hemmasittare som kommer till Blommensberg en väg tillbaka till den vanliga skolan igen, enligt Maria Rosell, även om det kan ta olika lång tid. I Markus fall har det tagit ungefär ett år att komma tillbaka till nästan fullt schema, och efter sportlovet ska han börja prova på att gå i stor klass igen.

”Bästa tiderna”

Han håller på att återfå det förtroende för skolan som han en gång hade. 

– Att gå här har varit en av de bästa tiderna i skolan för mig, säger Markus. 

Detta räknas som en hemmasittare

Hemmasittare är ett begrepp som används om de barn i skolålder som varit ogiltigt frånvarande från grundskolan en månad eller mer. 

Enligt officiell statistik är antalet hemmasittare ganska konstant. När Skolverket undersökte fenomenet 2010 fann de att 1 650 elever varit ogiltigt frånvarande i mer än en månad. 600 elever hade varit borta minst en termin. 

Skolinspektionen gjorde 2016 en undersökning som visade att nästan 1 700 elever hade ogiltig frånvaro en månad eller mer under höstterminen 2015. 

Siffrorna blev helt annorlunda när TV4:s Kalla Fakta gjorde en egen undersökning 2018. De kom fram till att det kan röra sig om så många som 5 500 barn. 

Den ogiltiga frånvaron är mest utbredd i årskurserna 7-9. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.