Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med transportläkaren Béatrice Skiöld och hennes team vid Karolinska universitetssjukhuset, som flyttar små barn i behov av neonatal intensivvård. Foto: Per Leandersson/SVT

Det svåra valet – att välja vilket nyfött barn som ska flyttas

Uppdaterad
Publicerad

Bristen på personal inom neonatalvården gör att för tidigt födda barn och deras föräldrar tvingas flytta mellan landets sjukhus, ofta med kort varsel. Antalet transporter som beror på platsbrist har dessutom ökat på senare år.

– Det är ett stort problem, säger transportläkaren Béatrice Skiöld.

Under onsdagen kunde SVT berätta att hundratals spädbarn under förra året transporterades mellan sjukhus i Sverige, eftersom det saknas tillräckligt med personal för att bemanna de befintliga vårdsplatserna. Några av bebisarna flyttades flera gånger.

”Ofta traumatiskt för föräldrarna”

På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm finns ett av landets sex nationella neonatala transportteam, som har beredskap för akuta intensivtransporter dygnet runt. Där arbetar transportläkaren Béatrice Skiöld, som även är ordförande i Svenska Neonatalföreningen.

SVT Nyheter granskar

– Föräldrarna som kommer till oss på neonatalalen är ju alla i kris av varierande grad, skulle jag säga. Att då behöva byta sjukhus är ofta traumatiskt för föräldrarna, säger Skiöld, som menar att personalbristen är ett bekymmer både regionalt och nationellt.

Oftast är det de sköra, för tidigt födda som transporteras. Som Alexander, som inte vägde mer än ett smörpaket när han föddes, tre månader för tidigt i Umeå efter att hans mamma drabbats av svår havandeskapsförgiftning och tvingats flyga från Linköping till Umeå. När han var tre veckor och vägde runt 800 gram fick familjen med kort varsel transporteras igen – tillbaka till Linköping.

Fler transporteras

Antalet transporter som genomförs på grund av brist på tillgängliga vårdplatser har därtill ökat de senaste åren. Hittills i år har minst 180 barn flyttats. Det visar statistik som Neonatalvårdsregistret har tagit fram åt SVT.

Enligt Mikael Norman, registerhållare på Neonatalregistret samt professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, kan coronapandemin vara en orsak. Men det är inte hela förklaringen.

- Antalet patienter har snarare minskat i neonatalvården, och ändå ser vi att platsbristtransporterna ligger högt. Delvis på grund av att vi har sett ett tapp på sjuksköterskor. Dessutom ser vi inte någon tydlig minskning av problemet nu när pandemin har släppt greppet, säger han.

Bara i år har 180 för tidigt födda barn flyttats mellan sjukhus i Sverige på grund av brist på omvårdnadspersonal, särskilt specialistsjuksköterskor, inom neonatalvården. Foto: SVT Design

Även Mikael Norman tycker att det är ett problem att en så stor andel av transporterna beror på just platsbrist.

– I viss mån skulle jag säga att det nära nog har blivit institutionaliserat, en rutin att man skickar barn. Men jag tror inte att det är bra att vi fortsätter på den här inslagna vägen, i alla fall inte utan att vi reflekterar noggrannare över vad det för med sig.

Så hur väljer man vem som ska flyttas när inte alla barn som behöver vård får plats?

Enligt Béatrice Skiöld kan det ibland vara ett oerhört svårt beslut. SVT:s kartläggning visar också att flera av landets sjukhus i stället skickar oförlösta kvinnor när det är fullbelagt på neonatalavdelningarna, så att barnet i stället föds där man vet att det kan få rätt vård.

”Det är alltid bättre för barnet att transporteras i mammans mage än efter födelsen”, svarar Skånes universitetssjukhus i ett enkätsvar.

Har du ett tips? Tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.

FAKTA: BRISTEN PÅ NEONATALVÅRDSPLATSER

Den största personalgruppen inom neonatalvården är sjuksköterskor, följt av barn- och undersköterskor. Stängda vårdplatser beror huvudsakligen på bristen på sjuksköterskor.

Av alla transporter inom neonatalvården har andelen som beror på platsbrist legat över 17 procent de senaste två åren.

År 2021 var 89 procent (424 av 478) av de svenska neonatalvårdsplatserna disponibla. Översatt till befintliga rum/platser innebär det att 11 procent var stängda.

Under högsommar- och semesterperioden förra året sjönk antalet disponibla vårdplatser ytterligare, till 392 stycken. Alltså 82 procent av total kapacitet.

Mellan 2018 och 2021 minskade det totala antalet sjuksköterskor verksamma inom neonatalvården, från 1 283 till 1 198.

Antalet disponibla neonatalvårdplatser i Sverige har också minskat något de senaste åren, från 443 år 2016 till 416 år 2021.

Källa: Neonatalvårdsregistret SNQ och Socialstyrelsen 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet