Detta är Sveriges nya grundlag

Uppdaterad
Publicerad

På onsdagen antog riksdagen med stor majoritet en ny grundlag. Bara Sverigedemokraternas 20 ledamöter röstade nej till förändringen.

Intresset för grundlagsfrågor är även denna gång svagt trots att den nu beslutade förändringen är den största sedan 1974 – året då Sverige fick en ny regeringsform.

Dagens förändringar gäller främst regeringsformen som är en av de fyra svenska grundlagarna.

Men även tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att grundlagarna inte ska kunna tillämpas på pornografiska bilder av personer som inte passerat puberteten eller som är under 18 år.

Detta innebär att barnpornografi inte ska kunna skyddas av grundlagen.

Detta är förändringarna

Detta är de viktigaste förändringarna i grundlagen som beslutades av riksdagen på onsdagen.

• Det svenska EU-medlemskapet skrivs in.

• Omröstning om statsminister ska hållas i riksdagen efter varje val.

Om detta varit regel efter årets val skulle Fredrik Reinfeldt inte ”bara” kunnat sitta kvar som statsminister. I stället skulle en omröstning om statsminister ha hållits.

• Spärren för att kryssas in i riksdagen sänks från 8 till 5 procent av partiets röster i valkretsen.

• Valdagen flyttas från tredje till andra söndagen i september.

Det främsta argumentet är att regeringen på detta sätt får mera tid att göra klart sin budget. Det anses särskilt viktigt vid regeringsskifte.

• Kommunala extraval kan hållas om två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige röstar för det.

• Rådgivande kommunal folkomröstning ska hållas om 10 procent av kommuninvånarna begär det.

• Domstolarnas självständighet stärks.

• Samerna får ställning som ”folk”.

Fyra grundlagar

Sverige har fyra grundlagar:

• regeringsformen (RF) från 1974

• successionsordningen (SO) från 1810

• tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949

• yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991

ne.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.