Detta har hänt: Nya undersökningar av Estonia

Uppdaterad
Publicerad

Hösten 2020 kommer nya uppgifter om Estonia: dokumentärfilmare har dokumenterat tidigare okända skador på fartygets skrov, vilket får haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda arbetet med nya undersökningar av det förlista fartyget.

Det här har hänt sedan dess.

September 2020: Nya uppgifter i dokumentär

Dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt” släpps på streamingtjänsten Dplay. I dokumentären uppvisas tidigare okända skador på skrovet. Filmarna har med hjälp av en dykrobot kunnat filma två skador på vraket. Det är dock bara en av dem som redovisas i filmen, som blir både prisad och starkt kritiserad.

Estoniakatastrofens efterspel

Kort därefter inleder haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland en preliminär bedömning av de nya uppgifterna. Bland annat får haverikommissionerna ta del av det filmade materialet.

18 december 2020: Undersökningar begärs

Haverikommissionerna meddelar att man anser att det finns skäl att göra nya undersökningar vid vraket. Bland annat vill man dokumentera havsbottnen runt fartyget och studera skadorna på skrovet. Därför begär man att lagen om gravfrid vid Estonia ska ändras, så att nya undersökningar möjliggörs.

Regeringen öppnar för en sådan lagändring.

– Regeringen kommer inte att upphäva griftefriden, däremot kommer vi att se över hur lagen kan anpassas för att möjliggöra de undersökningar som haverikommissionen vill genomföra, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

28 januari 2021: Besked om lagändring

Den svenska regeringen beslutar om att föreslå en lagändring för att nya undersökningar ska kunna genomföras. Den ska träda i kraft redan under sommaren.

1 juli 2021: Lagändring

Lagändringarna träder i kraft i Sverige, Finland och Estland.

8 juli 2021: Undersökningar inleds

Tillsammans med Estland gör Statens haverikommission undersökningar vid vrakplatsen, bland annat med hjälp av sonar och ekolod. Förstudien väntas ta tio dagar.

12 juli: Sprickor hittade

Två sprickor som mäter 10-15 meter hittas på styrbord sida av fartyget. Statens haverikommission vill ännu inte dra några slutsatser om hur sprickorna har uppstått.

Jonas Bäckstrand vid Statens haverikommission säger att det är intressant, men ”att det finns en risk att man övertolkar data innan man har den samlade bilden.

– Därför vill vi vara försiktiga med att dra några slutsatser innan våra experter har sammanställt datan, säger han till TT.

16 november: Fast berggrund under Estonia

En ny rapport från Stockholms universitet visar att Estonia delvis vilar mot en fast botten, där berggrunden ser ut att sticka upp på flera ställen. Detta kan förklara de hål och skador som dokumenteras i fartygets skrov, men enligt Haverikommissionen är det fortfarande för tidigt att dra några slutsatser.

I vår fortsätter undersökningarna på förlisningsplatsen.

Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Estoniakatastrofens efterspel

Mer i ämnet