Polisen slår en fotbollssupporter med batong i samband med en match i Malmö i november 2016. Foto: Polisen

Därför går poliser fria i rätten – trots övervåld

Publicerad

Poliser har laglig rätt att bruka våld och det räcker ofta med att de tror att de befinner sig i fara för att de ska frias. Därför är dessa mål mer svårbedömda. Det menar flera domare och avvisar samtidigt åklagarnas bild av att beviskraven är högre i polismål.

Trots att över 2 000 ärenden utreddes dömdes endast 13 polisanställda för våld i tjänsten under åren 2014 till 2018. Det visar SVT:s granskning. Åklagare vid Särskilda åklagarkammaren bedömer att beviskraven är högre än för andra brottmål – men det ifrågasätts av i princip samtliga domare som SVT Nyheter har varit i kontakt med.

De menar att det precis som i alla andra mål ställs krav på att det ska vara bevisat bortom rimligt tvivel att en person är skyldig. Däremot anser flera att polismål är mer svårbedömda.

Knepigt att bevisa

Joakim Zetterstedt, hovrättsråd vid Svea hovrätt, har haft ett antal polismål på sitt bord och säger att det kan vara knepigt för åklagaren att bevisa att våld som utövas i tjänsten är oförsvarligt.

– Polisens våldsanvändning tar sikte på att de ska kunna göra sitt jobb. Vid vissa typer av åtgärder måste de göra det, till exempel om de blir hotade, angripna eller ska avvärja ett pågående brott, säger han.

Polisers rätt att bruka våld regleras genom Polislagens tionde paragraf, som bland annat säger att det är försvarligt att använda våld om man möts med våld eller hot om våld, om det är fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller om man ska avvisa någon.

Dessutom har poliser – precis som andra medborgare – rätt att försvara sig enligt nödvärnsrätten (24 kapitlet brottsbalken), som slår fast att ”rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom”.

Uppfattningen avgörande

För att fälla en polis är det alltså inte tillräckligt att bevisa att hen har använt våld, man måste också kunna styrka att våldet inte är försvarligt – och ibland är inte ens det nog. Det räcker med att en polis har uppfattat det som att hen haft rätt att bruka våld eller befunnit sig i en nödvärnssituation. Här är tre exempel:

  • I maj 2013 slog en polis en fotbollsupporter med batong över ryggen i samband med en match på Friends arena i Solna. Polisen åtalades för misshandel. Rätten konstaterade att polisen varken utsatts för eller hotats av våld, men valde att fria med motivering att polisen missbedömt situationen som hotfull eftersom den var så kaotisk.
  • I juli samma år bussade en polis sin hund på en berusad man och slog honom med batong. Tingsrätten dömde henne för misshandel, men hon friades i hovrätten. Den ansåg att hon varken varit utsatt för våld eller hot om våld och att ett så kraftigt ingripande inte var motiverat, men slog samtidigt fast att mannens aggressiva och labila beteende gjorde att hon trodde att hon skulle bli angripen.
  • I november 2016 slog två poliser en Hammarbysupporter med batong vid oroligheter under en fotbollsmatch i Malmö. De åtalades för misshandel och tjänstefel men friades. I det ena fallet grundade rätten sitt beslut på att den ena polisen bland annat känt sig hotad av mannens minspel.
Thed Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsrätt. Foto: Carl-Johan Eriksson, Henrik Montgomery/TT

Uppfattat som hot

Särskilt vid nödvärn kan poliser använda mer våld än vad situationen kräver – och ändå bli friade, menar Thed Adelswärd, chefsrådman vid Lunds tingsrätt.

– För att bli dömd måste man ha brukat klart mer våld än man skulle ha behövt, det måste finnas ett uppenbart missförhållande mellan hotet och våldsutövningen.

Så säger Polislagen om våldsanvändning

Ur Polislagen, paragraf 10:

En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om

   1. han möts med våld eller hot om våld,

   2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,

   3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

   4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,

   5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last,

   6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller

   7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd.

Källa: Riksdagen

Så säger lagen om nödvärn

Ur Brottsbalken 24 kap 1 §:

En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.

Rätt till nödvärn föreligger mot

   1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,

   2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,

   3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller

   4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).

Källa: Riksdagen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.