I Sverige sitter 1.100 patienter inlåsta på slutenvårdsplatser inom rättspsykiatrin. Med några få undantag kräver samtliga landsting frihetsberövade på vårdavgifter, vanligen 80 eller 100 kronor per dygn.

22-årige Jeton Pacolli dömdes för deltagande i rån och hamnade på rättspsyk i Sala. Precis som för många andra tvångsintagna krävde landstinget betalt för vården – I Jetons fall 3.000 kronor i månaden.

Att Jeton skuldsattes under tiden på rättspsyk gjorde hans situation betydligt värre.

– Jag blev chockad och väldigt nere, kom in på rättspsyk med tomma fickor och fick inte något bidrag förrän efter flera månader, säger han.

Förvaltare blev räddningen

Jeton Pacolli har ett psykiskt funktionshinder och i domen går det att läsa om en trasslig start i livet, om naivitet, lättleddhet och en stark önskan om att ingå i en social gemenskap.

Under tonåren hamnade han allt mer snett och så befann han sig en dag innanför murarna i Sala. Där hade han fortfarande suttit, om han inte hade fått en förvaltare, enligt Ingrid Carlengård, som jobbar både som förvaltare och som projektledare i ”Vårdad till utanförskap”, en kartläggning av skuldsituationen för landets rättspsykpatienter, som landstinget Västmanland finansierar.

Förvaltarskap beslutas av domstol och handlar om en tvingande åtgärd. I det här fallet tog Ingrid Carlengård över hela ansvaret för Jeton Pacollis ekonomi. 

– Jag reducerade hans fickpeng till hundra kronor i veckan, allt övrigt gick till att betala skulder, säger hon. 

I dag är Jeton Pacolli skuldfri och har sedan han blev utsläppt för ett knappt år sedan hunnit ta gymnasieexamen och få en provanställning. 

– Jag vill skaffa jobb och en familj att ta hand om och göra rätt för mig i livet, säger Jeton Pacolli.