Rakhmat Akilov i förhör i Stockholms tingsrätt om dådet på Drottninggatan.

Domen mot Akilov kommer i dag – det här står på spel

Uppdaterad
Publicerad

Idag meddelar Stockholms tingsrätt domen mot den terroråtalade Rakhmat Akilov. Över hundra målsäganden, anhöriga och vittnen har hörts under den två månader långa rättegången där varje meter av den 1 063 meter långa brottsplatsen, varje sekund av Akilovs färd med lastbilen och varje offers position och utsatthet har avhandlats.

Han dödade fem människor, skadade tio allvarligt och utsatte över hundra personer för livsfara när han med en stulen lastbil som vapen dundrade fram på Drottninggatan den 7 april förra året. Människor flydde i panik, tåg och tunnelbanor stoppades, telefonnätet gick ner, myndigheter gick upp i kris- eller stabsläge och flera sjukhus i katastrofläge.

– Ett terroristbrott i sin uppenbara form, sa vice chefsåklagare Hans Ihrman i sitt slutanförande när rättegången avslutades för drygt en månad sedan. Få skulle opponera sig mot det men till syvende och sist är det Stockholms tingsrätt som avgör om Hans Ihrman har lyckats styrka sitt åtal och, om så är fallet, dömer Rakhmat Akilov för det terroristbrott han har åtalats för.

Terrordådet i Stockholm

Rakhmat Akilovs syfte, tillvägagångssätt och erkännande talar för att han har gjort sig skyldig till terroristbrott men terroristbrottslagen ställer högre krav än så. För att rubriceras som terroristbrott måste brottet även allvarligt kunna skada en stat, i det här fallet Sverige. Enligt de dokument som ligger till grund för lagen anses det betyda att gärningen ska utgöra en svår påfrestning för samhället, exempelvis genom att orsaka allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner men också andra väsentliga allmänintressen som värnandet av det öppna och säkra samhället.

Försvararen: Inte tillräckligt för att kallas terrorbrott

Men för Akilovs försvarare är det inte uppenbart att det handlar om ett terroristbrott i lagens mening. 

– Vi kan konstatera att vi ganska raskt fick igång tunnelbanan, telefonnätet och tågen, fick sjukhusen att fungera och människorna kunde återgå till det normala. Kvar fanns naturligtvis en rädsla men frågan är om den rädslan är tillräcklig för att det här ska kvalificeras som ett terrorbrott, sa Akilovs försvarare advokat Johan Eriksson när rättegången avslutades.

Men enligt terroristbrottslagen krävs det inte att en gärning faktiskt har inneburit en skada eller fara för att den ska klassas som terroristbrott. Det räcker med att gärningen typiskt sett allvarligt kan skada en stat. Det är tunnsått med praxis på området och det finns inga formellt vägledande rättsfall, det vill säga som har prövats av Högsta domstolen. Men 2016 dömde tingsrätten en ung man som planerat att tillverka en självmordsbomb för förberedelse till terroristbrott. Samma år dömde hovrätten två män för terroristbrott genom mord begångna i Syrien. I båda fallen ansåg domstolarna att kravet ”allvarligt skada en stat” vara uppfyllt.

Kan bli miljoner i skadestånd

För de 144 brottsoffer som överlevde attacken och för de anhöriga till de fem som dödades innebär domen att de även kommer att få veta vilka skadestånd tingsrätten dömer ut. Sammanlagt har de brottsutsatta yrkat på  22 100 000 kronor i skadestånd. När det gäller de anhörigas skadeståndsanspråk är de till exempel betydligt högre än vad anhöriga till mordoffer vanligtvis yrkar, 150 000 kronor för psykiskt lidande plus 150 000 kronor i kränkningsersättning. 

– Vi anser att det är synnerligen försvårande omständigheter i det här målet och i det dåd som Akilov genomfört och att det berättigar till högre anhörigersättning, sa advokat Jessica Sandberg som är målsägandebiträde till flera av de anhöriga när rättegången avslutades i början av maj.

Rakhmat Akilov har erkänt samtliga mord men inte 18 av de 124 mordförsök han har åtalats för. I de fall han erkänner sin skuld medger han skadestånd men inte upp till de belopp som yrkats eftersom han menar att beloppen inte följer praxis. Av samma orsak avvisar han de anhörigas krav på kränkningsersättning liksom hela skadeståndsyrkandet till syskon till mordoffren eftersom syskon vanligtvis inte räknas in i den anhörigkrets som har rätt till skadestånd.

De gärningar som Rakhmat Akilov har åtalats för kan var och en ge livstids fängelse. Det har åklagaren också yrkat samt utvisning på livstid. Rakhmat Akilov själv vill ha ett tidsbestämt straff och har motsatt sig utvisning.

Brottsoffrens skadeståndsyrkanden

144 brottsoffer/målsäganden som överlevde attacken och 19 anhöriga till de fem som dödades har yrkat skadestånd på sammanlagt 22 100 000 kronor.

Anhöriga till de fem mordoffren har yrkat på 300 000 kronor i skadestånd (150 000 kronor för psykiskt lidande och 150 000 kronor i kränkningsersättning).

De brottsoffer som utsatts för mordförsök och skadats fysiskt har yrkat på 175 000 kronor i skadestånd.

De brottsoffer som utsatts för mordförsök utan att ha skadats fysiskt har yrkat på 150 000 kronor.

De som utsatts för framkallande av fara för annan har yrkat på 30 000 respektive 60 000 kronor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet