Säljarna ska bland annat ringt folk och påstått att de hade vinster att hämta ut, och förnekat att det rörde sig om försäljning eller prenumeration. De uppringda fick sen fakturor på ett abonnemang med lotter, trots att de sagt att de inte ville beställa något.

IOGT-NTO ska ha ringt 100.000 svenskar i månaden och sålt lotter.

Domstolen begär att metoderna ska upphöra och har satt upp sju förbud och krav att följa. Om föreningen bryter mot dem hotas den med ett vite på tre miljoner kronor, per punkt.

– Eftersom det är så systematiskt i deras säljmanus måste de ju i princip stoppa sin telefonförsäljning och göra om det mesta från grunden, annars riskerar de det här väldigt höga vitet, säger Carolina Andersson, processråd på Konsumentombudsmannen.

Ni anser alltså att man måste stoppa lotteriet?

– Ja, de måste ju i alla fall ändra i manuset rejält och lägga om hela sin försäljningstaktik. Hur de ska lösa det, får ju stå för dem, säger Carolina Andersson.

”Vi är besvikna”

IOGT-NTO:s generalsekreterare Peter Moilanen har tidigare sagt till TT att man kommer man att fortsätta med lotteriet, som står för runt 75 procent av organisationens intäkter. Överskottet från lotteriet har varit cirka 120 miljoner kronor årligen.

Angående det nu aktuella beslutet är IOGT-NTO fåordigt. Organisationens pressekreterare Johnny Foglander skriver i ett sms:

”Vi är besvikna över det här utslaget, men nu inväntar vi resultatet på den juridiska processen.”