Är vissa språk bättre än andra? Nej, säger språkforskarna. Alla språk kan uttrycka allt. Men vissa språk tvingar användarna att lägga märke till saker som tid, melodi eller källa och tränar därmed hjärnan. ARKIVBILD. Foto: TT

Du tänker som du talar

Uppdaterad
Publicerad
Australienska ursprungsinvånare har fantastisk koll på väderstreck. Matses-talarna i Peru är experter på källkritik. Och det lilla pirahas-språkets talare är så noga med tonfall att de kan vissla sitt språk.
Språket utvecklar tankarna, visar forskning.

Är vissa språk bättre än andra? Bland fördomsfulla forskare i början av 1900-talet hette det att vissa språk inte kunde uttrycka vissa saker. Självklart måste man tänka bättre på till exempel tyska eller franska än på något språk från djungeln, hette det.

– Den tanken var faktiskt allmän på den tiden. Det kan man se i gamla svenska uppslagsböcker som Nordisk Familjebok som skriver nedlåtande om andra språk, säger professorn i allmän språkvetenskap, Östen Dahl.

Kom ur bruk

Efter andra världskriget kom den här sortens forskning helt ur bruk. Det har nämligen visat sig vara helt fel att språk begränsar tanken. Tvärtom. Andra språk kan uttrycka allt som tyskar och fransmän kan säga, bara med andra ord. På kinesiska använder man till exempel inte alltid tidsformer. Då säger man inte ”jag gick” eller ”jag går”, utan ”jag gå”, utan tidsangivelse. Men det betyder förstås inte att kineser inte förstår tidsbegrepp. De kan helt enkelt säga ”jag gå i går”, om de vill.

Men på senare år har forskarna ändå börjat intressera sig för sådana här skillnader igen, men nu med mindre fördomar. En artikel i New York Times Magazine tar upp en rad exempel.

Norr om foten

Urinivånare i Queensland i norra Australien som talar språket guugu yimithirr har fått mycket uppmärksamhet. De säger inte ”till höger om din fot”, de använder väderstreck i stället, som exempelvis ”se upp för myran norr om din fot”. De som talar guugu yimithirr är extremt medvetna om norr, söder, öster och väster, oavsett moln, dimma eller mörker, om de befinner sig i en öken eller i en djungel eller i en stad.

Forskarna säger att guugu yimithirr-talarna har en geografisk världsbild. Andra, som svenskar, har en egocentrisk världsbild. Vi utgår från oss själva när vi beskriver naturen, som i ”en sten till höger om mig”.

– Men ganska många även i Sverige använder väderstreck ofta, om man tänker efter, säger Östen Dahl, som tycker att det vore värt att forska om varför.

Bevis eller hörsägen

De som talar matses-språket i Peru kan inte bara säga ”ett djur gick förbi” utan måste säga om de såg djuret själva, eller om någon annan sagt det. Eller om de tror det, på grund av något bevis, som spår i sanden.

Och när tyskar och engelsmän får berätta vad de ser på en bild, till exempel en gående kvinna vid ett köpcenter, då säger tyskarna oftare än britterna vart kvinnan är på väg: ”Hon går mot affären”. Britterna säger oftare ”hon går” (”she is walking”).

Tala en melodi

Piraha-talarna i Amazonas är bara några hundra, men språkforskarna älskar deras märkliga språk. De som talar piraha är så noga med tonfall och rytm att de kan utesluta vokaler och konsonanter helt. Piraha-talare kan vissla hela meningar till varandra. Och mödrar lär sina barn språket genom att sjunga samma melodi om och om igen – eller tala samma melodi, som de skulle säga.

Den som får träna på tonfall eller väderstreck blir förstås särskilt bra på det. Allra bäst är att tala flera språk. Då lär man sig många olika perspektiv.

Farmor och mormor

– I svenska säger vi inte han eller hon om ting, som på franska – som i ”le livre”, boken – men gör vi å andra sidan skillnad på farmor och mormor. Det gör man inte i franska, säger Östen Dahl.

I svenska använder man också tidsbegrepp sällan, lite som i kinesiska. Vi säger ”jag kommer”, och kan mena både i dag och i morgon: ”Jag kommer i morgon”. En amerikansk ekonom, Keith Chen, har hävdat att de som talar språk som svenska, där man talar i nutid men menar framtid, är mer benägna att spara pengar än andra folk, eftersom pengar i dag och i morgon är samma sak, enligt Keith Chen.

– Det var en intressant idé. Men det visade sig vara fel. Det finns inget sådant statistiskt samband. Man måste vara försiktig så att man inte övertolkar språkliga samband, tycker Östen Dahl.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer