Utredningen konstaterar att stora materielinvesteringar behövs för att Sveriges försvarsförmåga inte ska börja avta efter 2020.
– Minskningen skulle accelerera efter mitten på 2020-talet, säger Wahlberg.
Som en vägledning för politikerna har utredningen bedömt och prioriterat en lång rad försvarsprojekt som anses vara relevanta. Att genomföra alla skulle sammanlagt kosta 168 miljarder kronor till 2030, utöver nuvarande ekonomiska ramar.
”Väsentlig skillnad”
En sådan satsning skulle, enligt Wahlberg, ge väldigt potent försvarsmakt med högre uthållighet, tillgänglighet och slagkraft och med god överlevnadsförmåga.
– Det blir en väsentlig skillnad, säger han.
Ambitionen är att försvarsmakten ska kunna möta ett väpnat angrepp i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare. Helst i tre månader utan hjälp från andra länder, enligt försvarsberedningen, där alla partier ingår.
Wahlberg vill inte spekulera i hur länge Sverige skulle kunna stå emot ett angrepp med ett sådant försvar. Men försvaret skulle, enligt honom, vara ”väldigt krigsavhållande” eftersom det skulle kosta så mycket att angripa Sverige.
I fall inte politikerna vill gå hela vägen och satsa 168 miljarder, så har utredningen prioriterat projekten i tre olika steg.
Behålla gamla plan
Mest prioriterat är stärka de försvarssystem och förband som redan finns och se till att befintlig materiel kan användas fullt ut. Dessutom förordas bland annat ytterligare kustrobotar, stärkt sjöminerings- och amfibieförmåga, att Sverige behåller en femte ubåt och att man satsar på mer artilleri och luftvärn. Utredningen vill också att Sverige behåller 70 av de gamla Gripenplanen tills de beställda 60 nya Gripenplanen av modell E är fullt operativa. Åtgärderna i det första prioriterade steget skulle kosta 56 miljarder.
I det andra steget, som kostar 65 miljarder kronor, ligger stort fokus på att stärka stridsflygsystemet.
– Om man ska ha ett stridsflygsystem som är riktigt funktionsdugligt så går det inte med någon halvmesyr, säger Wahlberg.
Det handlar om att hitta en balans med bra sensorer, till exempel radar, fungerande stridsledningssystem, vapenarsenal och förmåga att sprida ut flygvapnet på baser så att det inte lätt kan slås ut av en angripare.
Sårbart stridsflyg
Wahlberg beskriver flygstridskrafterna som ”väldigt sårbara” och uppger dessutom att flygplanen har för lite vapen. Utredningen säger dock nej till försvarsberedningens förslag från 2014 på att utöka antalet nya Gripenplan av modell E från 60 till 70.
I det tredje steget, som kostar 47 miljarder, satsas framförallt ytterligare på marinstridskrafterna, med bland annat två ubåtar till.
Utredningen lägger också förslag på omprioriteringar om politikerna inte vill utöka dagens ekonomiska ramar.
Framförallt vill man skjuta på inköpet av luftvärnssystemet Patriot, vilket skulle ge tolv miljarder kronor att lägga på annat. Bland annat på att underhålla befintlig materiel i förbanden och på basutrustning till 50 000 soldater.
Utredningen bedömer att de planerade åtgärder som riksdagen beslutat om för försvarsperioden 2016–2020 är underfinansierade med sex miljarder kronor.