Företrädare för internationella filmbolag förbereder nu att skicka ut kravbrev till svenska fildelare, där fildelarna ska uppmanas att göra rätt för sig och betala 2.000-3.000 kronor, vilket Breakit var först med att avslöja.
Lars von Triers koncern
Breakit skriver att aktörerna bakom är det brittiska rättighetsbolaget Copyright management service, som specialiserat sig på att söka upp fildelare, i samarbete med den danska advokatbyrån Njord Lawfirm.
I början av februari ansökte de om informationsföreläggande till Patent- och Marknadsdomstolen i Stockholm. Ett av de ledande bolagen bakom ansökan är också filmkoncernen Zentropa som grundats av regissören Lars von Triers, enligt Breakit.
I ansökan kräver aktörerna att stora svenska internetleverantörer som Telia, Tele2 och Bredbandsbolaget ska lämnar ut namnen som döljer sig bakom ett stort antal IP-nummer från de som ska ha laddat ner och spridit filmer olagligt.
Fick rätt i domstol
Målet var att få ut namn på personerna och sedan skicka ut kravbrev till dessa där fildelarna uppmanas att göra rätt för sig och betala 2.000-3.000 kronor för filmer de laddat ned gratis.
Domstolen i Stockholm gick på rättighetsinnehavarnas linje och bolagen måste därför lämna ut uppgifterna. Enligt Breakit har advokatfirman Njord Lawfirm lyckats med sådana processer i Danmark, Norge och Finland.
Liknande krav som inom Spridningskollen
Bredbandsbolagets presschef Aron Samuelsson bekräftar domstolsbeslutet för SVT och att kravet från Copyright management service har kommit. Bredbandbolaget fick inget gehör för sitt första överklagande där man hävdade att intrånget i integriteten inte stod i proportion till till den typen av brott som rättighetsinnehavarna menar hade begåtts.
– Vi har fått krav från den organisationen.
– Det har i princip alla leverantörer fått, så vitt vi vet. Det är ungefär samma typ av krav som kom tidigare inom ramen för Spridningskollen, säger Aron Samuelsson till SVT.
Omfattande protester
Hösten 2016 försökte rättighetsinnehavarna Scanbox, Noble Entertainment, Atlantic och Crystalis Entertainment, via inkassobolaget Gothia Inkasso, göra ett liknande initiativ som kallades Spridningskollen. Tusen svenskar som hade spridit och laddat ned filmer kunde vänta sig kravbrev på 2.000 kronor.
Men efter omfattande protester, som bland annat innefattade tiotusentals mejl till regeringen och att Spridningskollens sajt utsattes för en DDOS-attack, lades tjänsten ned utan att ett enda kravbrev skickades ut.
”Måste följa lagen”
Aron Samuelsson poängterar att Bredbandbolaget måste följa ett domstolsbeslut.
– När det kommer ett domstolsbeslut måste vi lämna ut uppgifterna. Vi måste givetvis följa lagen, säger han.
Så som kund finns det inget man kan göra nu?
– Nej, om så har skett kommer vi att informera kunderna så snart vi får, vilket är tidigast en månad efter utlämnande.
”Skyldiga att lämna ut”
Telia kan i nuläget inte bekräfta att man fått domstolsbeslut på att lämna ut uppgifter till Njord lawfirm.
– Jag kan inte svara på huruvida vi fått det just från dem men rent generellt är det så att om det finns ett domstolsbeslut är vi skyldiga att lämna ut uppgifterna, säger Irene Krohn, Telias presschef, till SVT.
Oklart om man måste betala
Enligt Breakit är det oklart vad som händer med den som vägrar betala betalningskravet.
I Norge, där Njord lawfirm skickat ut kravbrev, har det norska konsumentverket Forbrukerrådet dock varit tydliga och uppmanar konsumenter att inte betala.
”Svara inte och betala inte, är Forbrukerrådets tydliga råd” står det på myndighetens hemsida.
– Vi tycker att det är bra om det svenska Konsumentverket tittar på den här typen av kravbrev, säger Aron Samuelsson från Bredbandsbolaget.