Det är Unicef som i en ny rapport jämfört klyftorna mellan de tio procent barn som är mest utsatta i samhället med de tio procent som representerar ett genomsnitt. Man har studerat barns situation inom fyra områden: inkomst, utbildning, hälsa och välbefinnande.
När det gäller alla dessa områden sammantaget visar sig Sverige hamna på 23:e plats av 35 jämförda länder. 23:e plats är långt efter de nordiska grannländerna som ligger i topp. Under Sverige ligger länder som Turkiet och Israel.
– Det är mycket allvarligt att klyftorna i Sverige ökar, och att många barn halkar efter och hamnar i ett socialt utanförskap där de riskerar att fastna, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige i ett pressmeddelande.
Sverige har fallit
Rapporten visar att klyftorna mellan olika barngrupper har ökat i flera länder. Det gäller också Sverige, som fallit långt ner efter att tidigare ha placerat sig högt upp på listan. När det gäller ekonomisk utsatthet hamnar Sverige på plats 16 av 41 jämförda länder. Värre blir det när man ser till utbildning: genomsnittselevens nivå när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Här ligger Sverige under medel bland OECD-länderna, plats 29 av 37.
Svenska barn mår sämre
Ojämlikheten när det gäller barns hälsa ökar i de flesta länder. Men i Sverige uppger nästintill vart femte barn i åldern 11-15 år att de har dagliga psykosomatiska hälsoproblem som huvudvärk och illamående. Det är en högre andel än i övriga skandinaviska länder. I samtliga länder mår flickor överlag sämre än pojkar.
När det gäller kost finns en liten ljuspunkt: Den värst utsatta gruppen barn äter i dag något mer frukt och grönsaker än tidigare. Men i övrigt har försämring skett på alla fält.
Asylinvandring räcker inte som förklaring
Enligt statistiken är de andra nordiska grannländerna bättre än Sverige på att utjämna inkomstskillnader med olika grupper, till exempel med hjälp av bidrag. Men sett till den stora majoriteten barn, i förhållande till deras ekonomiska situation, ligger Sverige tillsammans med Norge och Schweiz mycket bra till.
Sverige har tagit emot många fler flyktingar än övriga nordiska länder. Det kan ligga bakom den växande klyftan mellan den breda massan och den andel barn som lever under de mest ekonomiskt ansträngda förhållandena.
– Invandringen har viss betydelse. En del av de barn som befinner sig i riskgrupper har invandrarbarkgrund. Men det är inte hela förklaringen, säger Christina Heilborn och menar att det handlar om social- och skattepolitik och om de politiska beslut som har fattats.
Krävs att myndigheter samarbetar
Christina Heilborn identifierar ytterligare en viktig orsak: bristen på myndighetssamarbete.
– Den tiondel barn som är väldigt utsatt vet man lever ekonomiskt utsatta, de har dålig hälsa och de klarar inte skolan. Det krävs att socialtjänst, skolan och barn- och ungdomspsykiatrin samverkar. Det görs inte idag. Myndigheterna säger ofta att det beror på sekretess, men också att man inte har uppdraget att se till att det blir ett samarbete.
Därför, menar hon, behövs det tydliga riktlinjer och handlingsplan för att bryta socialt utanförskap bland barn.
– Det räcker inte med det samarbete som finns idag. Vi skulle gärna se att regeringen tar fram en handlingsplan som fångar upp barn i social utanförskap och ger en helhets bild.
”Viktigt att agera”
Unicef varnar för att de ökande klyftorna på sikt kan få långtgående effekter för det svenska samhället.
– De barn som är mest utsatta i samhället drabbas på så många olika sätt av att inte få tillgång till sina rättigheter. Följderna för barnet kan bli avbruten skolgång, missbruk, kriminalitet och arbetslöshet, och det är därför viktigt att politiker och beslutsfattare tar till sig de här oroväckande resultaten, säger Christina Heilborn.