Höglandsskolan i Bromma tar in elever efter ”närhetsprincipen”, vilket innebär idel välutbildade föräldrar till barnen i skolan. Foto: Skärmdump/Google Maps.

Elitskolor bidrar till kunskapsraset

Publicerad

Det fria skolvalet kan ha bidragit till att skapa ”elitskolor” – men ofta är det familjernas ekonomi och utbildningsnivån i upptagningsområdet som avgör.

Den svenska skolan ska enligt lag vara likvärdig. Alla elever skall ha samma chans. Skolverket menar att den försämrade likvärdigheten är en viktig faktor till att kunskapsresultaten som helhet sjunker i Sverige.

– Det är oroväckande, vi ser att likvärdigheten minskar och att skillnaden mellan de skolor som klarar sig bäst och sämst ökar, säger Sverker Härd, enhetschef på skolverket.

Välutbildades barn ”bäst”

SVT:s granskning visar att de skolor som har allra bäst betyg och bäst resultat på nationella prov har en extrem elevsammansättning. Det är främst de välutbildade familjernas barn som går i dessa skolor. Detta gäller oavsett om de är kommunala skolor eller friskolor.

Höglandsskolan i Bromma toppar listan, det är ett av Stockholms mest exklusiva villaområden – och man tar in enligt ”närhetsprincipen”.

På topplistan finns också musikskolor med antagningsprover för eleverna, som Adolf Fredrik, Lilla Akademien och Sollentuna Musikklasser. Dessa skolor ligger också väldigt högt upp när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund. 

I Sollentuna Musikklasser går 88 procent akademikerbarn. Det finns inga exempel på skolor med en sådan elevsammansättning som inte också har väldigt bra skolresultat. I Sollentuna var meritvärdet i snitt 275 poäng i våras.

Valfrihet skapar skillnad mellan skolor

Valfriheten är problematisk för skolresultaten. När familjer får välja blir det större skillnad mellan skolorna. Och det finns inga vinnare på att det blir stora skillnader mellan skolor, enligt Skolverkets analyser.

Den senaste Pisa-undersökningen stärker den uppfattningen. Länder som Finland och Korea som klarar sig bra i mätningen har mycket små skillnader, säger Sverker Härd.

Vi har sett i Sverige att de lågpresterande blir fler och de presterar dessutom sämre, men vi ser inte någon stor förändring bland dem som är högpresterande.

Rektor Åse Mellerstedt på Sollentuna Musikklasser vill dock lyfta fram musikens roll i de höga resultaten.

– Barnen har ett gemensamt intresse, och de får göra något de gillar varje dag i skolan – som att sjunga. Det skapar förutsättningar för en bra skola, och vi har duktiga lärare.

Nationalekonomen Jonas Vlachos har forskat på svenska skolor i Sverige och internationellt.

Han menar att dessa skolor kan vara bra, men inte behöver vara ovanligt ”bra skolor”, utan att resultaten i hög grad kan förklaras av urvalet av elever.

– Ja, i alla länder jag undersökt är familjebakgrunden den enskilt starkaste faktorn bakom skillnader mellan skolor och mellan elever.

65.000 elever i kö

Skolor som har ett geografiskt läge, eller antagningsprov som musikklasserna, kan lyckas få många elever från resursstarka familjer med hög utbildningsbakgrund. Samma sak gäller Internationella Engelska skolan, som genom koncernens 22 skolor har mycket hög andel elever med välutbildade föräldrar. I dag har skolan 65.000 elever i kö.

Sverker Härd menar att en sådan skola har mycket gratis.

– I klasser med sådan sammansättning finns kamrateffekter, man hjälper varandra att ställa krav på varandra och lärarnas förväntningar är högre än för de lågpresterande och det spelar roll. Elever med gott stöd hemifrån klarar sig bättre än de som inte har det.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Pisa-rapporten 2013

Mer i ämnet