Den nya läroplanen för förskolan som kom förra året lägger stor vikt på förskollärarnas roll i förskolan.
De ska ansvara för att barnens utveckling följs och dokumenteras, och utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.
– Vi pedagoger ”trollar med knäna” för att målen ska uppfyllas. På min avdelning har min förskollärarkollega och jag arbetat i barngrupper 43 timmar i veckan sedan vi startade i augusti. Jag har arbetat hemma varje vecka 8-10 tim för att dokumentera, skriva månadsblad och planera för samlingar, skriver en förskollärare till SVT.
Stor brist
Det är stor brist på utbildade förskollärare, och det betyder att vissa förskolor lyckats locka fler än andra. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket har kommunala förskolor 52 procent förskollärare medan fristående förskolor har 37 procent. I de fristående förskolorna saknar 11 procent utbildning för arbete med barn, jämfört med 4 procent i de kommunala.
SVT:s stora undersökning bland förskoleavdelningar visar att majoriteten av avdelningarna, 89 procent har utbildade förskolelärare. Men på 11 procent av avdelningarna har man ingen förskolelärare alls.
Kan inte följa läroplanen
Dessutom angav 21 procent av barnskötarna, i en stor enkät att de ofta inte har möjlighet att följa läroplanen.
Det handlar till exempel om att dokumentera, följa upp och analysera hur barns förmågor och kunnande förändras för att följa målen.
I förskolegranskningens stora enkät på SVT Pejl har över 900 föräldrar och anställda hört av sig för att beskriva sin vardag, och så här skriver några pedagoger:
”På grund av personals sjukfrånvaro och att vi inte får någon vikarieersättning kan vi sällan genomföra det som planerats. Det är alltid den pedagogiskt planerade verksamheten som får stå tillbaka”.
”Vi som arbetar inom förskolan kämpar för att bedriva den bästa verksamheten vi kan men stöter på hinder i vardagen som gör att arbetet blir svårt att bedriva. I ett segregerat område där föräldrar saknar både språkkunskaper och intresse för förskolans egentliga uppdrag blir den pedagogiska verksamheten en utmaning. Vi kämpar på alla sätt med att få föräldrar att se bortom rena kläder och torra och mätta barn. Därutöver saknar vi fungerande teknisk utrustning nödvändig för att bedriva utvecklingsarbetet”.
” Finns absolut ingen tid eller möjlighet för att få tid för att ”se varje barn”. Skulle en ”fröken” vara sjuk så faller all verksamhet till kaos. Hinner knappt gå på toaletten då barnen måste ”vaktas”. Har förut älskat att komma till jobb o få umgås o vara med dessa barn. Nu drabbas vi snart alla av magkatarr och många söker redan nya jobb”.
”Det pedagogiska arbetet verkar komma i sista hand för politikerna, fast de ställer upp vackra mål. För att ha en bra pedagogisk verksamhet fordras kontinuitet och fokuserade pedagoger. Som det är nu, är vi så splittrade av allt det andra vi måste, men inte hinner med, så vi kan inte göra ett bra arbete”.