”En ny regeringskris kan stå för dörren redan före jul”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Sällan har det politiska läget varit så osäkert som denna höst. När riksdagen nu samlas igen är det bäddat för fortsatt turbulens. Sommarens regeringskris har försvårat läget ytterligare för regeringen och en ny regeringskris kan stå för dörren redan före riksdagens juluppehåll.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Statsminister Stefan Löfven avgår i höst och ska då ersättas av en ny partiledare, som också ska försöka bli utsedd till Sveriges näste statsminister. Löfvens regeringsförklaring på tisdagen blev därmed hans sista.

En regeringsförklaring utan större nyheter, men där han tydligt pekade ut regeringens viktigaste prioriteringar framöver; jobben, klimatet, välfärden och tryggheten. Det kändes onekligen lite märkligt att lyssna på dessa utfästelser med vetskapen att statsministern själv kommer att avgå inom kort. Dessutom i ett mycket osäkert politiskt läge.

Det sägs ofta att det aldrig finns idealiska tillfällen för en avgång. Så kan det vara. Men Löfvens avgång sker knappast under gynnsamma omständigheter. Regeringen är vingklippt efter sommarens regeringskris med ett vacklande stöd i riksdagen. Januariavtalets sammanbrott innebär dessutom att regeringen kan få stora problem att få igenom sin budget i riksdagen. I just det läget väljer Löfven att avgå.

”Ett mardrömsscenario”

Regeringens strategi är tydlig. Genom att lägga en budgetproposition med skräddarsydda förslag för Centerpartiet och Vänsterpartiet är målet att förmå båda dessa partier att i en slutomröstning rösta ja till regeringens budget.

Ingen vet ännu om detta kommer att ske. De politiska insatserna är höga för bägge sidor. Utan stöd av C och V faller sannolikt regeringens budget och i stället lär Moderaternas budgetmotion röstas igenom. Ett mardrömsscenario för en ny socialdemokratisk partiledare.

Dessutom kan budgetomröstningen bli nära kopplad till statsministeromröstningen. I början av november väljer Socialdemokraternas partikongress en ny partiledare, som därefter ska prövas som statsminister. Även här har C och V en nyckelroll. Släpper de fram en ny socialdemokratisk statsminister är det sannolikt att de också röstar ja till regeringens budget.

Alternativet är att en ny socialdemokratisk statsminister tvingas regera på de politiska motståndarnas budget under valåret 2022. Visst, Stefan Löfven har gjort det två gånger tidigare, men det var i båda fallen direkt efter ett riksdagsval. Att gå in i en valrörelse på motståndarsidans ekonomiska politik är en helt annan sak.

Lär hålla regeringen på halster

Hur det kommer att gå i såväl budget- som statsministeromröstning är ännu oklart. C och V lär försöka hålla regeringen på halster så länge de kan.

Oavsett utgång kommer hösten att ge en tydlig fingervisning inför valrörelsen nästa år. Kan Socialdemokraterna samla de rödgröna partierna inklusive Centerpartiet har en ny socialdemokratisk partiledare goda förutsättningar att regera vidare. Centerpartiets ställningstagande i höst till både budget och statsminister kan alltså komma att tolkas som ett besked i regeringsfrågan också inför riksdagsvalet nästa år.

För Vänsterpartiet är läget ett annat. Partiet är fast förankrat längst till vänster i svensk politik och har egentligen inget annat alternativ än att försöka samarbeta med Socialdemokraterna. Med dagens mandatfördelning i riksdagen saknas dock förutsättningar för en sådan regering. Inget i opinionsundersökningarna tyder heller på en sådan rörelse i den svenska valmanskåren även om valresultatet i Norge skapar förhoppningar bland politiker på vänsterkanten.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.