Björn Olsen är professor och infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Akademiska sjukhuset i Uppsala/TT

”En våldtäkt på ett av medicinens största mirakel”

Antibiotika är en ovärderlig, men hotad resurs inom sjukvården. Problemet beror delvis på att det globalt strösslas med antibiotika i köttproduktionen. Det säger professor Björn Olsen, som efterlyser ett totalstopp för antibiotika inom jordbruket.

Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar på Uppsala universitet. Han känner en stark oro och brinner för att öka medvetenheten om antibiotikaresistens.

– Den här överanvändningen av antibiotika vi använder inom köttproduktionen. Det är ju en slags våldtäkt på ett av medicinens största mirakel, säger han.

Två tredjedelar används i jordbruket

Från många länder finns det inga exakta siffror, men uppskattningsvis 60-70 procent av all antibiotika som används i världen används inom jordbruk och köttproduktion. Det är ett relativt billigt sätt att öka produktionen – djuren håller sig friska och växer snabbare. Men det långsiktiga priset är högt.

När vi äter kött som behandlats med antibiotika så får vi inte i oss någon antibiotika, den försvinner i samband med slakten. Problemet uppstår där köttet produceras. I en miljö med mycket antibiotika så kommer resistenta bakterier att ha en överlevnadsfördel, det blir bara de som överlever och sprider sig. Till människorna i omgivningen och sedan vidare. I en global värld där varor och människor rör sig över hela jorden är ett lokalt problem med resistens snart globalt.

Dödar fler än cancer år 2050

Än så länge har vi varit relativt förskonade här i Sverige. I många länder i Afrika och Asien är problemen mycket större. I dag beräknas minst 700.000 människor om året dö som följd av antibiotikaresistens. År 2050 uppskattas 10 miljoner människor dö. Det är fler än vad cancer och diabetes dödar tillsammans.

– Oavsett om en antibiotikaresistensmekanism dyker upp i Indien eller i Sverige eller var som helst, så kommer det bli en global angelägenhet så småningom. Då gäller det alla människor. Då kommer barn att börja dö i späd ålder. Kvinnor kan dö i barnsäng. Man kan börja dö av en vanlig lunginflammation som vi tar för givet att vi ska kunna behandla idag, osv, säger Björn Olsen.


”Måste du äta kött, ät svenskt”

Det är stora skillnader mellan olika länder hur mycket antibiotika som används för att producera ett kilo kött. Enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten är Norge bäst i klassen. Sverige kommer inte långt därefter. Det kritiserade danska köttet är också helt okej ur antibiotikasynpunkt. I Tyskland och USA används betydligt mer antibiotika och i Sydeuropa ännu mer. Från länder som Kina och Indien finns inga tillförlitliga siffror, men förmodligen är situationen ännu värre där.

– Det finns två slutsatser, två levnadsregler, man kan dra av det här. Det ena är ju förstås att äta mindre kött. Om man prompt ska äta kött så är det bäst att välja skandinaviskt. Varför inte svenskt? Mindre transporter och du bidrar till biodiversitet och öppna landskap härhemma, säger Björn Olsen.

”Stubinen har varit tänd länge”

Björn Olsen är pessimistisk. Han tror inte att det kommer bli några större förändringar förrän det redan är för sent och antibiotikaresistens blivit ett globalt jätteproblem.

– Det kommer bara fortsätta, och en dag så exploderar det i knät på oss. Och då undrar vi alla, vad var det som hände egentligen? Och när hände det? När tändes stubinen? Den har ju varit tänd länge. Och det här är faktiskt det största hotet mot den sjukvård vi tar för given.

”Vi behöver en kändis som dör i realtid”

Antibiotikaresistensen har hamnat högre upp på dagordningen. Nyligen hade FN ett möte om frågan och alltfler ledare världen över börjar inse allvaret. Men det går sakta. Det är en krånglig fråga och människor i allmänhet har ingen större medvetenhet om problemet. Björn Olsen har en drastisk teori:

– Vi behöver ett ansikte. En kändis som dör i realtid. Det låter cyniskt, men jag förfäktar den idén. Det räcker inte med okända barn någonstans i ”långtbortistan”, utan det behövs en känd människa som faktiskt dör av en antibiotikaresistent infektion och där vi får följa förloppet. Från där det startar, tills vi förstår hur illa det är, och sen ända vägen, hela vägen till slutet. DÅ börjar vi begripa, säger han.

Snart funkar inte ens den kraftigaste antibiotikan

Det stora problemet, utöver att vi globalt ansvarslöst strösslar med antibiotikan, är att vi använder alltmer av den sista linjens antibiotika. I takt med att resistens utvecklar sig så har sjukvården och jordbruket börjat ta till de allra kraftigaste sorterna, de som vi hittills sparat för att ta till när inget annat funkar. Det leder till en utveckling av resistens även mot dessa.

Det låter ju onekligen hopplöst det här. Finns det inget vi kan göra?

– En sak vi kan göra, som vi faktiskt måste göra, det är att komma överens om ett absolut stopp för antibiotikaanvändningen inom köttproduktion, jordbruk, allting sånt. Antibiotika är exklusivt för en enda djurart på jorden, och det är människan. Och det ska användas till de svagaste människorna, de som verkligen behöver det. Annars så går det här käpprätt åt helvete, säger Björn Olsen.

Om Friktion

Visa

Världen engagerar. Med reportage, fakta och analys tar vi upp de stora frågorna i vår tid. Frågorna som skaver lite. Människa och miljö, krig och konflikter – Friktion handlar om den värld vi alla delar. Du hittar alla våra klipp och ämnena vi fördjupar oss i på SVT Play, SVT Nyheter och på sociala medier.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friktion

Mer i ämnet