Analys: Uppenbart att Löfven är orolig för att interna kritiken ska sprida sig

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Partiledningens strategi är att S-kongressen i Örebro ska fungera som en ventil där oro och missnöje med regeringsuppgörelsen kan pysa ut under kontrollerade former i korridorer och vid fikabord. Hittills kan man konstatera att den strategin tycks fungera alldeles utmärkt.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Trots att Stefan Löfven försöker tona ner den interna kritiken mot delar av regeringsuppgörelsen är det uppenbart att han är orolig för att den ska sprida sig i partiet. På annat sätt kan man inte tolka hans kongresstal, som i långa stycken var ett engagerat försvarstal för det så kallade januariavtalet.

Efter det rekorddåliga valresultatet för partiet finns en betydande oro i de socialdemokratiska leden att regeringsuppgörelsen med dess långtgående eftergifter till Centerpartiet och Liberalerna ytterligare ska försvaga partiet under den kommande mandatperioden.

Utbredd oro för hur uppgörelsen påverkar opinionsstödet

Hittills har det mest hörts facklig kritik mot uppgörelsen och så förstås kritik från hyresgäströrelsen. Den handlar framför allt om öppningarna för att ändra arbetsrätten och att införa mer av marknadshyror. Men också de sänkta skatterna för höginkomsttagare retar upp många socialdemokrater. Det här är ju något som partiet alltid slagits emot.

Men på kongressen har kritiken inte hörts särskilt mycket, i alla fall inte från talarstolen. I grunden finns med all säkerhet ett stabilt stöd bland kongressombuden för den uppgörelse som nåtts. Men det handlar inte om ett stöd för den politik som ska bedrivas, utan snarare att partiet i och med denna uppgörelse förmått hålla sig kvar vid regeringsmakten och samtidigt splittrat Alliansen samt blockerat Sverigedemokraterna från politiskt inflytande.

I stället finns en utbredd oro för hur uppgörelsen långsiktigt kommer att påverka opinionsstödet för partiet. En tydlig nedgång skulle snabbt kunna leda till inre motsättningar om den politiska kursen, vilket Löfven och partiledningen är väl medvetna om.

Löfven: S tar ansvar för att demokratin kan leverera

Valet 2018 innebar dessutom det sämsta valresultatet någonsin för Socialdemokraterna. Ser man sig omkring i resten av Europa finns länder där partiet i praktiken har utraderats de senaste åren. Också det här skapar förstås oro för vad framtiden kan bära med sig.

Vidare visar den historiska trenden ett allt svagare stöd för Socialdemokraterna i traditionellt starka väljargrupper. Från 2006 och fram till valet 2018 backade exempelvis Socialdemokraterna från 60 procent till 41 procent bland LO-medlemmar. Partiet backar också i traditionellt starka S-fästen på landsbygden. Farhågorna är betydande att den nya mittenpolitik som Stefan Löfven nu ska administrera kommer att erodera stödet för partiet ytterligare i dessa väljargrupper.

När Stefan Löfven höll sitt kongresstal på lördagsförmiddagen ägnade han följaktligen mycket tid och kraft åt att försvara och förklara regeringsuppgörelsen. Ytterst, var hans budskap, handlar det om att bygga ett bålverk mot högerextremismen. Alternativet till en S-ledd regering var antingen politiskt kaos eller en regering med stöd av ett parti med rötter i vit makt-rörelsen, enligt Stefan Löfven. Han drog också historiska paralleller med Socialdemokraternas uppgörelse med Bondeförbundet under 1930-talet och framhöll att då som nu tar partiet ansvar för att demokratin kan leverera.

Utbildningspolitiken fick stor plats i talet

Stefan Löfvens tal i övrigt var mer en övergripande politisk viljeinriktning än en konkret reformagenda. Mycket av talet ägnades åt utbildningspolitiken som är en av huvudfrågorna på den här kongressen, framför allt då hur människor mitt i arbetslivet ska kunna skaffa sig en ny utbildning och ett nytt arbete när det gamla jobbet försvinner på grund av digitalisering eller automatisering.

Allra störst applåder fick emellertid Stefan Löfven för sina hårda utfall mot det som brukar kallas hederskultur och som inte minst drabbar barn och unga kvinnor som förtrycks av familjer eller fäder. Detta förtryck ska krossas, sade Stefan Löfven och möttes av jubel från kongressombuden. Hur detta ska gå till är dock oklart. Några konkreta förslag presenterades inte. Det är snart två decennier sedan Fadime Sahindal dödades i ett uppmärksammat hedersmord. Trots mängder av politiska förslag och åtgärder sedan dess, och en lång rad hedersrelaterade och uppmärksammade brott, lever hederskulturen vidare i det svenska samhället.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.