”Framtidens miljöbränsle” – så såg många på etanolen för 10-20 år sedan. Sverige skulle bli världsledare. Saab, som fortfarande var en biltillverkare att räkna med, firade framgångar med biopower. Volvo, Ford och Volkswagen hängde på med flexifuel och multifuel.

Svenska politiker eldade på med förmåner för att locka folk att köpa etanolbil: Miljöbilspremie, gratis parkering, befrielse från trängselskatt, lägre fordonsskatt och sänkt förmånsvärde var några. Även själva bränslet E85 – 85 procent sprit och 15 procent bensin – fick skattelättnader. Koldioxidutsläppen skulle ned.

Tvingande lag

2006 kom pumplagen, som tvingade alla tankställen som sålde mer än viss volym att även tillhandahålla ett förnybart bränsle. Flertalet mackägare valde att investera i etanolpumpar. De som inte ansåg sig ha råd fick stänga.

Och framgångarna kom. 2008-2010 var nästan var fjärde bil som såldes en etanolbil och runt om i Sverige fylldes bilarnas bränsletankar med hundratusentals kubikmeter E85.

Sedan vände allt. E85 fick rykte om sig att orsaka motorproblem samtidigt som det restes frågetecken kring miljönyttan med att tillverka fordonsbränsle av grödor som skulle kunna bli mat. Dessutom blev det plötsligt dyrt att köra på sprit, och försäljningen rasade.

”Ryckte bort morötterna”

– Politikerna bestämde att etanolmarknaden var mogen och ryckte bort alla ekonomiska morötter på en gång. I stället kom dieselbilar i ropet innan man förstod hur smutsiga de var och elbilar blev det hetaste, säger Per-Arne Karlsson, hållbarhetschef på bränslebolaget ST1.

Hans synpunkt att politikerna är trendkänsliga delas av Lena Nordgren, biodrivmedelsexpert på kemiföretaget Sekab som bland annat  tillverkar etanolbränsle för tunga fordon. Hon menar att det saknas insikt om det kloka i att låta en mix av hållbara alternativ samverka för att minska behovet av fossila bränslen. I stället har de fått ersätta varandra.

– Nyss var det etanol som gällde, sedan diesel och nu är det batterier. Den här ryckigheten blir förödande för konsumenterna som aldrig vet vad som gäller i längden, säger hon.

I dagens Bonus-Malus-system riktar staten samtliga ekonomiska morötter till att subventionera batteri- och hybridbilar.

Franska framgångar

Finskägda St-1 är ett av få energibolag som fortfarande lyfter fram E85 som ett bränsle för framtiden. Men bolagets hållbarhetschef Per-Arne Karlsson är orolig att det snart blir för sent för en återkomst, trots investeringarna som gjorts. För några år sedan fanns 2000 tankställen i Sverige. I dag finns 1700 kvar och de minskar i en allt snabbare takt.

I Frankrike går utvecklingen åt motsatt håll. Där ökar försäljningen av både E85 och etanolbilar snabbt, och många bensinbilar byggs om till etanoldrift. Kanske inte så konstigt då en liter E85 kostar 7-8 kronor i Frankrike. I Sverige närmare 13.

– Förutom att de har billigare närproducerad etanol har man i Frankrike korssubventionerat bränslet genom ta extra betalt för bensinen, vilket kanske inte är helt enligt EU:s regler. Så billig kommer E85 knappast bli här, men om volymerna blev större skulle även vi svenska försäljare kunna gå ned i pris någon eller några kronor, säger Per-Arne Karlsson.

Tillfällig skatt

Allra dyrast var E85 2015 då regeringen – med hänvisning till EU – införde en etanolskatt som gjorde miljöbränslet till det absolut dyraste man kunde köra på. När man några år senare gjorde helt om och tog bort skatten, hade bilhandlarna gett upp – nya etanolbilar gick inte längre att köpa.

Gett upp verkar även ägarna till de 212 385 etanolregisterade bilar som vid årsskiftet rullade på vägarna ha gjort. Försäljningsstatistiken visar tydligt att så gott som samtliga tankats med bensin de senaste åren, trots att bränslekostnaden per mil oftast varit lägre på E85. En anledning kan vara bekvämlighet – den som kör på etanol måste tanka oftare eftersom förbrukningen är högre.

Ett annat skäl till att så få kör på sprit är motorproblemen som många etanolbilar drabbades av runt år 2010. Vissa leveranser E85 innehöll höga halter sulfat, som fick bränsleinsprutningen att gegga igen. Ofta fick bilägarna själva bekosta reparationerna, då varken bränsleleverantörer eller biltillverkare ville ta ansvar. Enligt branschen är sulfatproblemen borta i dag, men de gav E85 ett dåligt rykte som tycks ha bitit sig fast.

Andra ifrågasatte nyttan med att tillverka bränsle av livsmedel (etanol framställs bland annat av spannmål och majs, se faktaruta). Från att ha betraktats som kvarterets miljöhjältar förvandlades de som körde på E85 illasinnade individer som bidrog till skogsskövling och tog mat från svältande barn. Enligt senare rön byggde kritiken till stor del på forskning som utgick från amerikanska produktionsförutsättningar.

Krympande klimatpåverkan

En smula ironiskt har E85 blivit miljömässigt bättre i ungefär samma takt som försäljningen minskat. Etanol kan numera tillverkas av oätliga restprodukter som halm och sågspån. Genom att låta resterna från spannmålsjäsning bli djurfoder och sälja koldioxiden till läskindustrin, har en svensk etanoltillverkare uppnått 80 procents koldioxidreduktion jämfört med fossila bränslen. Men den ”finetanolen” går på export till bland annat Tyskland.

Redan 2011 slog energimyndigheten fast att körning på E85 innebar minst halverad klimatpåverkan jämfört med bensin. Enligt Per-Arne Karlsson på St-1 kommer det på sikt bli ännu mer.

– Etanolproduktionen blir hela tiden mer klimatanpassad och de 15 procent av E85 som utgörs av bensin kan vi inom 5-10 år ersätta med fossilfria komponenter. Då har du ett bränsle som är 100 procent fossilfritt och som de flesta bensinbilar kan köras på.