Etnologen Agneta Lilja. Foto: TT

Etnolog: ”Halloween är en väldigt svensk högtid”

Uppdaterad
Publicerad

Halloween har etablerat sig som en svensk tradition, i paritet med både julafton och midsommarafton. Samtidigt är det en unik högtid, som bryter både religösa och kulturella gränser. Det menar etnologen Agneta Lilja.

Vissa kallar den en amerikansk kommersiell skräphelg som lyckats infiltrera våra svenska traditioner. Men majoriteten av svenskarna ser Halloween som en skön högtid som man kan utforma lite som man vill. Det menar etnologen Agneta Lilja vid Södertörns högskola, som skrivit en bok om Halloween i Sverige. Framför allt är det barnen som tagit till sig Halloween.

– När vi forskare talar med barn och ungdomar märker vi hur väl Halloween etablerat sig i Sverige. Barnen tror att det alltid funnits Halloween. Och Halloween riktar sig ju framför allt till barnen, det är en skojig och skön hösthelg.

”Väldigt svensk”

Vissa menar att det var en butikskedja som säljer maskeradkläder, tillsammans med en amerikansk restaurangkedja, som introducerade Halloween i Sverige, för ungefär 20 år sedan. Men Agneta Lilja tror snarare att det handlar om att vi fick tillgång till Internet.

– Möjligen fick introduktionen lite draghjälp av handeln, men nu är Halloween en väldigt svensk fest. Vi har gjort den till vår.

Agneta Lilja beskriver hur en svensk Halloween skiljer sig mycket mot hur den firas i USA. En viktig skillnad är klimatet. I USA sker firandet ofta utomhus eller i gallerior. Både vuxna och barn klär ut sig, men i USA klär man också ut sig till vad som helst, i Sverige är det mer betoning på skräck. ”Bus eller godis” är också mycket mer vanligt i USA än i Sverige.

Gränsöverskridande

En stor styrka med Halloween jämfört med andra svenska högtider är enligt Agneta Lilja att Halloween är gränsöverskridande och öppen för tolkning.

– Hallloween bara är. Den kan firas oavsett om man är muslim, judisk eller kristen, och man kan utforma den lite som man vill.

Samtidigt firas Halloween i nära anslutning till den kristna allhelgonahelgen.

– Men den enda likheten är att de är på samma tema, döden. Vill man blanda ihop det så går det alldeles utmärkt att först tända ljus på kyrkogården och sedan gå på en skojig halloweenfest.

Thanksgiving kan bli nästa högtid

Halloween är dock långt ifrån den första högtid som vi importerar från USA: mors dag, fars dag och alla hjärtans dag är några andra exempel. Och snart kan det bli fler.

– Jag tror att även Thanksgiving är på väg att bli en svensk högtid. Det finns sådana antydningar, till exempel i att det hålls allt fler skördefester på hösten. Vi behöver sådana här högtider att samlas kring, säger Agneta Lilja.

Vilken dag?

Men så återstår den ständiga frågan om vilken dag som är Halloween. Och även här visar det sig att Halloween blivit en flexibel högtid i Sverige.

– Det återstår att se vilken dag det blir. Man ska fira den på måndag egentligen, den 31 oktober. Men vi svenskar firar gärna Halloween annan dag, man får hantera det som man vill, säger Agneta Lilja. 

Halloween och Allhelgona

Halloween en keltisk högtid från Irland och Skottland som firas den 31 oktober.

Vid denna tid firade de forntida britannerna sommarens slut och det nya årets början, tog hem kreaturen från betesmarkerna och trodde att onda väsen och spöken var i farten nattetid, varför man tände eldar i det fria i avsikt att skrämma bort dem.

Åtskilliga av dessa traditioner levde vidare efter kristnandet och övertogs sedermera av de invandrande germanfolken. Med tiden förvandlades de till barnupptåg, och dit hör det tiggeri som utövas vid Halloween av barn som medför ”dödskallar” av utskurna pumpor (tidigare kålrötter) med ljus inuti och burna på käppar.

Allhelgona består av flera dagar: Alla helgons dag och Alla själars dag.

Alla helgons dag ingår i kyrkoåret. Dagen firas sedan 800-talet i västerlandet till minne av kyrkans helgon. Dess ursprungliga plats var 1 november.

Från och med 1953 flyttades dagen i den svenska almanackan till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Firandet av de avlidnas minne 2 november, alla själars dag, har flyttats till söndagen efter alla helgons dag.

Under 1900-talet blev det sed i Sverige att tända ljus på gravarna under veckohelgen.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.