Eva Flodberg nekas ledsagare när hennes kör åkte till Stockholm för att sjunga. Foto: SVT

Eva nekades hjälp till körresan

Uppdaterad
Publicerad

Kostnaderna för kommunernas hjälp till människor med funktionshinder har fördubblats på tolv år. Som en följd av det har kommunerna infört egna lokala begränsningar, visar SVT:s granskning. För Eva Flodberg innebar det att hon inte fick någon ledsagare med sig när hennes kör skulle åka till Stockholm för att sjunga.

Eva Flodberg och hennes syster Elisabet sjunger i kören Syskonringen, en kör som Svenska kyrkan i Trollhättan driver.

– Det fyller ett väldigt stort socialt behov, berättar Elisabet. Vi ses, sjunger och fikar tillsammans.

SVT granskar LSS-lagen

När SVT träffar dem sjunger de i riksdagen, på ett seminarium om just personer med funktionshinder och deras rättigheter. Eva har sjungit solo:

– Jag var lite nervös, skitnervös, jag ljuger inte. Jag var klarvaken på natten innan.

Men för att kunna komma hit, har de varit beroende av sina anhöriga och av ett assistansföretags goda vilja. Kommunen sade nämligen nej till ledsagare på resan.

Många kommuner nekar resor

Kommunernas kostnader för att hjälpa funktionshindrade ökar kraftigt. Utgifterna för Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) har fördubblats sedan 2002, från 21 miljarder till 42 miljarder 2014 enligt siffror från SCB i löpande priser.

Och en av de åtgärder som det sparas in på i vissa kommuner är just ledsagning.

73 kommuner och stadsdelar säger nej vid resor utanför Norden, 26 säger i en enkät till Socialstyrelsen nej till övriga Sverige, och Stockholm-Rinkeby, Markaryd, Karlskoga, Göteborg-Lundby, Gnesta och Dorotea säger till och med nej till att åka till närliggande kommuner. Det visar en enkät som Socialstyrelsen har gjort. Och detta, att kommunerna gör egna lokala riktlinjer, gör att det blir olika villkor för funktionshindrade på olika håll i landet.

– Det här är ett problem, säger Karin Flyckt samordnare för frågor om funktionshinder Socialstyrelsen. Det blir olika hur lagen tolkas beroende på var du bor.

Elisabet Friberg är upprörd:

– Det blir ju kommunarrest som jag ser det, säger hon. Hon tror att det handlar om pengar.

”Goda levnadsvillkor” – rätt till nej

I Trollhättan blev det stor uppståndelse när de införde en vägledande bestämmelse om att inte godkänna ledsagning med övernattning och därför sade nej till Syskonringens planerade körresa för att träffa en systerkör.  Efter debatten i lokala medier tog de bort den regeln.

Men det gör ingen skillnad i praktiken, säger omsorgsnämndens vice ordförande Sven-Åke Möll (S):

– Den talar ju om att det är lagstiftning och rättspraxis som ska gälla.

SVT: Och så var det inte tidigare?

– Jo.

SVT: Så vad är förändringen, seden förra året när de fick åka?

– Då hade vi inte uppdaterat de vägledande bestämmelserna. Kommunen stödjer sig på en prejudicerande dom från 2011 – som ger dem rätt att säga nej till ledsagning på en tvåveckors utlandsresa – om man hemma kan anses leva under goda levnadsvillkor.

Handlar inte om ekonomi

Den praktiska betydelsen är alltså att även om kommunen nu ändrar i policyn så säger de fortfarande nej till Eva och de andra, trots att kören tidigare kunnat göra kortare körresor. Kommunen hävdar att det inte är ekonomi som avgjort, utan att Eva och de andra redan har det som lagen kräver: goda levnadsvillkor, eftersom de sjunger i en kör.

Helena Mårdstam är områdeschef för bistånd på Trollhättans kommun.

– Och man ska få det enligt LSS, säger hon.

SVT: Men är det goda levnadsvillkor om man inte får lämna sin kommun?

– Ja den praxis som vi har idag, kan det ju vara så att man har väldigt mycket aktiviteter i sin hemkommun och att man bedöms ha goda levnadsvillkor, så ser det ut.

SVT: Men är inte det att ha kommunarrest då?

– Jag skulle inte vilja säga att det är kommunarrest, men om du bedömer att det är så…

Eva Flodberg har ändå tur, hon har en syster som strider för henne och som kunde följa med henne på resan. Och hon tycker att det gick bra att sjunga i riksdagen:

– Skitbra!

SVT: Vad var bra?

– Att jag sjöng solo…

Den här artikeln kom till genom ett tips till SVT Nyheter. Tipsa reportrarna!

LSS ska underlätta ett självständigt liv

Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

LSS är en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som finns i lagen i domstol.

Vem omfattas av lagen?

I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen och de delas in i så kallade personkretsar. Det finns tre personkretsar med olika kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska få stöd enligt LSS:

1) personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2) personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder.

3) personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. I personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet.

LSS innehåller tio olika typer av hjälpinsatser som kommunerna ska tillhandahålla:

rådgivning

ledsagarservice

kontaktperson

avlösarservice i hemmet

korttidsvistelse utanför hemmet

korttidstillsyn för ungdomar över tolv år

bostad i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar

bostad med särskild service för vuxna

daglig verksamhet

personlig assistans – här delar kommunen och Försäkringskassan på ansvaret. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp till 20 timmar per vecka.

I princip betalar man inget för de särskilda hjälpinsatserna.

Källa: Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT granskar LSS-lagen

Mer i ämnet