Foto: Tim Ekendahl/SVT

Bengt jobbade inom psykiatrin – blev själv djupt deprimerad

Uppdaterad
Publicerad

En av de män som har egna erfarenheter av psykiska problem och depression är Bengt Sprowede som själv jobbat länge inom psykiatrin. Han menar att många män väntar alldeles för länge med att söka hjälp.

Vi möter Bengt Sprowede utanför hans arbetsplats på S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Vi tar en promenad genom parken bakom sjukhuset och slår oss ned på en bänk och pratar allvar, även om hans egna erfarenheter.

Bengt är nämligen själv en av dem som, kanske lite oväntat för honom själv i alla fall, hamnade i en djup depression.

– Jag gjorde allt det där; jag självmedicinerade, hade stark ångest och vågade inte prata med någon – och jag som jobbade i psykiatrin, säger Bengt och skakar på huvudet åt sig själv. Så jag vet hur resan ser ut.

Sprowede berättar om hur familjen reagerade, men att han inte förstod riktigt själv hur han mådde och vad som hände. Han berättar om den bottenlösa ångesten och djupa depressionen, att han till slut fick diagnosen bipolär sjukdom, men han berättar också om vägen tillbaka.

– Tack vare bra psykiatri, läkemedel och en egen insikt att jag måste göra något åt det här, så vände det för mig. Och genom fysisk träning och motion så fick jag också tillbaka kraften till slut.

”Mäns symptom på depression annorlunda”

Enligt Sprowede, som nu jobbat inom psykiatrin i 30 år, väntar män för länge med att söka hjälp.

– Män söker senare än kvinnor, och män söker inte för sina själsliga problem, utan söker till vårdcentral för magont, ryggont och alkoholmissbruk. Det här gör att man inte får tag i de här deprimerade männen i tid, så därför är de på ett sätt sjukare när de kommer till sjukvården, säger han.

Sprowede har reflekterat en hel del kring generella skillnader i mäns och kvinnors sätt att hantera psykisk ohälsa.

– Jag tror att det här är något som ligger i det här med mansnormen, att man ska vara stor och stark och klara sig själv, att det finns en känsla av svaghet i att vara man och känna sig dum och dålig.

– Man kan se att männens symptom på depression ser annorlunda ut än kvinnornas. Män kan också bli introverta, men också aggressiva och irriterade. De drabbas av sömnlöshet och framför allt självmedicinerar man med alkohol.

”Finns alltid hopp om förändring”

I dag mår Bengt Sprowede själv bra och jobbar dagligen för att hjälpa andra som befinner sig i den situation han befann sig i tidigare. Han är också ambassadör för föreningen Hjärnkoll och utifrån sina egna erfarenheter kan han förmedla hopp till andra drabbade:

– Det finns alltid ett hopp om förändring, men man behöver ha stöd, framför allt av sin omgivning. Det kommer att ta tid men det kommer att bli bättre, säger Bengt Sprowede med lugn och trygg röst och stadig blick, innan han tar farväl och rusar ned i tunnelbanan, för att åka hem efter ännu en dag i psykiatrins tjänst.

Fler får stressdiagnos

  • De senaste tio åren har de som remitteras till en psykiatrisk mottagning för en stressrelaterad diagnos fördubblats.
  • Två tredjedelar av de drabbade är kvinnor medan en tredjedel är män.
  • De flesta antalen besök i psykiatrin gäller utmattningssyndrom, en diagnos som nu funnits i tio år, därefter kommer posttraumatiskt stressyndrom och på tredje plats akut stressreaktion.

Källa: Socialstyrelsen

Hit kan du vända dig för att få hjälp

Allmänna hjälplinjer:

Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.

Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa

Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.

Hjälplinjen – har öppet mellan kl 13.00 och 22.00 alla dagar.

Telefon: 0771-22 00 60

Hemsidan hittar du här.

Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa

Telefon: 90101 dygnet runt 

Chatten nås via mind.se

Jourhavande Medmänniska

Telefonjour alla dagar klockan 21.00-06.00

Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 

Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.

Hemsidan hittar du här.

Specifikt för män:

Under kevlaret – ideell förening, arbetar förebyggande för mäns psykiska hälsa

Stödchatt ”för killar som känner att de behöver någon att prata med. Onsdagar och söndagar mellan kl 20-22.

Till dig som är under 18 år:

Rädda Barnens stödlinje

Tel: 0200-77 88 20. Alla dagar kl 15-18.

Hemsida

Barnens rätt i samhället (BRIS)

Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111

Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50

Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 

Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-22.00 och helger klockan 14.00-18.00.

Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.