Barn och ungdomar som har haft covid-19 tycks löpa dubbelt så stor risk att drabbas av vissa sjukdomar inom ett år efter infektionen. Det visar en ny studie, som publicerades häromdagen av USA:s nationella folkhälsomyndighet CDC.

– Man ska vara medveten om att studien är gjord i ett amerikanskt sjukvårdssystem som ser lite annorlunda ut än vårt, men i och med att den är så stor så ger den värdefull information, säger Carl-Erik Flodmark, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

– Framförallt att man har hittat fler sjukdomar eller tillstånd efter covid-19 som kan vara värt att observera för vården, det är det nya och viktiga.

Det handlar om propp i lungan (lungemboli), blodpropp i blodkärlen, njurproblem, hjärtmuskelinflammation (myokardit) och typ 1-diabetes, varav de två senare än kända sedan tidigare.

Flodmark betonar samtidigt att tillstånden är sällsynta och bara drabbar ett fåtal barn och ungdomar varje år.

– Det handlar alltså om mellan 20 och 150 fall per 100 000. Så det är ovanliga tillstånd, men bra för vården att känna till.

Fler studier och utvärderingar behövs

Hur många svenska barn som kan ha drabbats av långtidseffekter från covid-19 på detta sätt är enligt Flodmark oklart.

När det gäller sjukdomstillstånden som man fann hade högst riskökning, propp i lungan och hjärtmuskelinflammation, kan han utifrån statistik inte se någon ökning jämfört med före pandemin.

– Det finns inget tydligt mönster, så det går inte att dra någon slutsats utan att göra någon mer djupgående undersökning.

Kan man på något sätt förebygga de här tillstånden?

– Det är nästa fråga man behöver utvärdera, och det är lite tidigt att ta ställning till. Men det får man väga in i framtida bedömningar som Folkhälsomyndigheten gör när man diskuterar vaccination av barn.

Studien undersökte inte skillnader mellan vaccinerade och ovaccinerade.

Carl-Erik Flodmark sitter även i distriktsstyrelsen för Miljöpartiet i Skåne och ställer upp i riksdags- och regionval, på icke valbar plats.