Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Experter: Rysslands mål skulle vara att knäcka Nato

Ryska helikoptrar och fartyg övar landstigning. Foto: TT

Om Ryssland invaderar baltstaterna behöver man också Gotland. Men varför skulle Ryssland utsätta sig för så stora risker? En konflikt med en baltstat är mycket osannolikt, men inte omöjligt, menar Rysslandskännare.

Sverige placerar i dag permanenta förband på Gotland, med bakgrund av vad man beskriver som ett försämrat säkerhetsläge nära Sverige. De flesta experter är överens om att den som kontrollerar Gotland, kontrollerar Östersjön.

Skulle behöva Gotland

Scenariot har upprepats tidigare av tankesmedjor, regeringschefer och den svenska regeringens egna utredning – vid händelse av ett ryskt angrepp mot de baltiska staterna kommer Ryssland att inta Gotland för att ta kontrollen över Östersjön och stoppa Nato från att komma till undsättning.

Rysslandsexperter som SVT Nyheter har pratat med är överens om att ett angrepp mot baltstaterna får stora konsekvenser för Ryssland. Man skulle befinna sig i krig med Nato och ställas inför svåra ekonomiska konsekvenser, exempelvis brutna band med EU och väst. Och förstås risken att dras in i ett långdraget krig.

Vad skulle vara fördelen för Ryssland med att angripa Natoländerna Estland, Lettland eller Litauen, och ockupera Gotland?

– Man skulle utnyttja balstaterna, territoriet är sekundärt. Det politiska motivet skulle vara att knäcka Nato. Lyckas man ockupera ett Natoland så är artikel fem ingenting värt (artikel fem innebär att alla Nato-länder lovat att försvara varandra. reds. anm), säger Tomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik på Försvarshögskolan.

Underminerar Nato

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet, betonar att vi talar om hypotetiska scenarion. Även han påpekar dock att Rysslands motiv skulle vara att underminera Nato.

– Det är ett strategiskt mål med tanke på att Ryssland ser Nato som sin huvudsakliga motståndare, och man vill ha Nato så långt bort som möjligt från sitt territorium.

Både Martin Kragh och Tomas Ries beskriver Ryssland som allt mer aggressivt gentemot sina grannar efter invasionerna av Georgien 2008 och östra Ukraina 2014, och annekteringen av Krim.

– Vi kan inte bortse från att man är villig att agera militärt under förevändning att skydda en rysk minoritet, efter det som hänt i Krim och östra Ukraina, säger Kragh.

”Ytterst osannolikt”

Vi talar om ett stort steg, en invasion mot Natoländer? Varför ta detta stora steg?

– Det är ytterst osannolikt att Ryssland skulle göra något sådant. Men det som var otänkbart för några år sedan är inte längre otänkbart, säger Martin Kragh.

– Vi har en förhållandevis stark militarisering av Östersjön, och det gör att risken för incidenter ökar. Det är ett mer osäkert läge.

Vad skulle det ryska folket tycka om en sådan här insats?

– Vi har sett i opinionsundersökningar att folket stöder synsättet att Nato och väst är ute efter att lura Ryssland. Varje gång Putin gjort något militärt utomlands i Georgien, Ukraina och nu Syrien har hans opinionssiffror stigit enormt. Det verkar som att de gillar det här med en stark ledare, i alla fall framställs det så i de statliga medierna, säger Tomas Ries.

Korta insatser har stöd

Martin Kragh menar att kortare militära insatser har stöd hos den ryska befolkningen.

– Men blir det större och blodigare kan det givetvis snabbt förändra hur människor ser på saken.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer