P-pillret för kvinnor lanserades för nästan 60 år sedan. Det manliga alternativet var då, och är än i dag, kondom eller en sterilisering. Det vill säga ett kirurgiskt ingrepp där man skär av sädesledarna.

Flera resultat från olika studier har presenterats i forskningsrapporter och i media genom åren. Ofta har det låtit som att produkterna är något år bort från att stå på apotekshyllan, men det finns många utmaningar i jakten på ett manligt preventivmedel.

”Inget intresse från läkemedelsindustrin”

Att få läkemedelsbolagen att nappa är en av utmaningarna, menar Viveca Odlind, senior expert på Läkemedelsverket. Hon var länge engagerad i frågan om manliga preventivmedel.

– Jag blev besviken för det hände ju så lite. Under långa perioder har det inte funnits något intresse alls från läkemedelsindustrin, eftersom man inte tjänar några pengar på det, säger hon och fortsätter:

– Det kommer det ställas väldigt stora krav på att visa effekt och säkerhet, att nyttan överväger eventuella risker och biverkningar. Det innebär väldigt mycket studier, och det kostar pengar.

Odlind tror att läkemedelsföretagens svaga intresse beror på att de bedömer att det är svårt att få tillbaka pengarna som skulle krävas för att utveckla ett manligt preventivmedel. Till skillnad från ett läkemedel mot till exempel en ovanlig form av cancer kommer man inte kunna ta särskilt mycket betalt för ett preventivmedel, tror hon.

– Gör du ett läkemedel mot en allvarlig sjukdom kan du ta bra betalt för produkten när den kommer ut.

”Hade kunnat göras på kortare tid”

Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi på Karolinska institutet, är inne på samma spår. Just nu leder hon en studie där p-gel testas på män i heterosexuella relationer. Gelen smörjs in på axlarna och ska hämma spermieproduktionen.

Bakom studien finns inget läkemedelsbolag, istället finansieras av den amerikanska hälsomyndigheten.

– Läkemedelsindustrin hade kunnat göra det här på mycket kortare tid om det hade funnits ett intresse, säger hon.

Ett ägg – miljoner spermier

Det handlar dock inte bara om ekonomi. Det finns också utmaningar rent biologiskt.

– Kvinnor har oftast en ägglossning per månad. Att hämma spermieproduktionen är lite mer komplicerat, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Dessutom är det inte bara män som måste vara villiga att ställa upp i studierna. För att testa ett preventivmedel krävs även en kvinnlig partner. Det gör studierna både dyrare och mer logistiskt krångliga.

– Det ju heller inte mannen själv som blir gravid om det misslyckats, utan hans partner, säger Gemzell Danielsson.

”Finns ett stort intresse från män”

Men forskarna är hoppfulla. Kristina Gemzell Danielsson upplever att det finns ett stort sug efter en ny preventivmetod för män.

– Ja, män har ju inte mycket att välja på. Det finns helt klart ett stort intresse. Och att tänka att det antingen är kvinnan eller mannen som använder preventivmedel tycker jag är förlegat, det kan ju förändras under livets gång, säger hon.

Kan bli verklighet om tio år

Så, hur långt bort är då ett nytt alternativ för män? Det preventivmedlet som kommit längst i kliniska studier är p-gelen. Om studierna går som forskarna vill kan den vara ute om tio år, tror Gemzell Danielsson.

– Om det finns intresse från något företag att registrera det, då kan det här bli någonting, säger hon.