Spänningen är stor. Och när starten går i de franska alpernas strålande sol är det åtta kilometer tills loppet vänder rakt uppåt, uppför en slalombacke. Fullknökat i backen som vanligt, enligt Miranda Kvist som sprang 45-kilometersloppet ”Kilian classik” för bara några dagar sen.
– Det är helt fantastiskt i bergen. Du kan inte tänka på något annat än naturen och var du ska placera din fot, man blir helt frånkopplad från världen, säger hon.
Miranda Kvist driver löpargruppen Team Nordic Trail som arrangerar löpning i skogen runt om i Sverige. Hon har märkt att träningsformen har ökat i popularitet, på bara ett par år har gruppen växt och arrangerar nu träning i 13 svenska städer.
– Det är mer blandade grupper än i vanlig löpning, på ett läger hade vi personer från 22 till 72 år gamla, säger hon.
”Naturen bestämmer”
Enligt en ny enkätundersökning från Naturvårdsverket blir det alltmer vanligt med motionslöpning i fjällvärlden och antalet löpartävlingar har under ett par år ökat från ett fåtal till ett tjugotal.
Ett av de mest populära loppen i Sverige är Björkliden Arctic Mountain Marathon, i augusti i år. Loppet består av en två dagar lång fjällorientering för tvåmannalag, där deltagarna springer med sin packning, på ryggen.
– Vi var där förra året men då var jag så sliten från ett lopp kort innan så jag sov mest, säger Miranda Kvist och skrattar.
Hon är nu nyss hemkommen från loppet i franska alperna och försöker förklara tjusningen med tävlingen som inleds med att springa upp för en skidbacke och sen klättra över en bergspassage.
– Det är mer av ett äventyr än vanlig löpning. Då är det en sån fokusering på tider. I skogen är det omöjligt att hålla ett visst tempo eftersom naturen bestämmer.
Sprang som en pingvin
Miranda Kvist har sprungit mellan femtio och hundra terränglopp sen hon för två år sedan gick över från att springa på asfalt. Men det här var första gången hon fick kramp. Trots det skrattar hon när hon beskriver plågorna under de sista 5 kilometrarna.
– Jag fick liksom runners high, alltså att jag helt enkelt sprang på för hårt. Sen när krampen kom gjorde det så ont att jag tillslut sprang som en pingvin.
Men varför utsätter du dig för såna här plågor, räcker inte en vanlig joggingtur?
– Jag gillar att testa vad jag klarar. Sen är naturen och miljön helt fantastisk.
”Trevligt träna utomhus”
Men trenden att flytta träningen från gymmet till naturen märks inte bara i fjällvärlden, utan även i storstäderna. Och enligt journalisten och författaren Hillevi Wahl, som själv ägnar sig åt bland annat träningsformen Nordic Military Training – NMT - är det helt enkelt trevligare att träna utomhus.
– Utomhustrenden handlar om att man mår bättre av att träna ute. Det frigör endorfiner och det är trevligare att göra sit-ups under trädkronorna än på ett svettigt gym. Vi mår helt enkelt bra i naturen, och förlägger man träningen dit är det bra för kropp och själ.
Gemenskap viktig
Att allt tuffare träningsformer tycks befinna sig på framväxt kan ha flera förklaringar, enligt Hillevi Wahl.
– Jag tror att vi är trendkänsliga. Det kan handla om status, självkontroll och styrka och att man bestämmer sig för något och sedan gör det
Just det faktum att man genom att delta i de nya träningsformerna får en gemensam upplevelse är en viktig aspekt, enligt Hillevi Wahl.
– Tidigare hade man vissa tv-program som alla tittade på och kunde samlas runt. Nu sitter vi med varsin dator eller läsplatta och tittar på olika saker. Det här är den nya lägerelden, här gör vi något tillsammans som vi kan samlas kring.
”Världens coolaste utmaning”
Trots att hon Miranda Kvist bara varit i Sverige i några dagar är det nu dags för uppladdningen inför hennes nästa utmaning.
– Jag har världens coolaste utmaning, loppet CCC som går i franska alperna mellan Courmayeur, Champex och Chamonix. Det är 100 kilometer långt och man springer upp och ner för backar som motsvarar 6000 höjdmeter. Det tar dubbelt så lång tid som ett vanligt lopp men att få uppleva soluppgången på Mount Blanc är bättre än att se en kossa i Tibro, säger hon.