-Många verksamhetsutövare känner inte till att man omfattas av penningtvättslagen, säger Rikard Henriksson, biträdande chef på Finanspolisen.
I dag omfattas över 14 000 verksamhetsutövare av rapporteringsskyldigheten. Av dem finns bara cirka 9 000 företag registrerade eller under Finansinspektionens tillsyn, enligt Rikard Henriksson.
Anmälningarna ser ändå ut att öka i år sedan länsstyrelserna gått ut med information om lagen som trädde i kraft i mars 2009.
Nya vägar
Förra året lämnade 140 utövare minst en rapport till Finanspolisen. Flitigast var av naturliga skäl bank- och finansbranschen, penningförmedlingsföretagen samt valutaväxlingsföretagen.
Finanspolisen drar slutsatsen att den grova organiserade brottsligheten i stor utsträckning tvättar pengar via övriga 14 rapporteringsskyldiga branscher, exempelvis konsthandel och revision.
En trend inom är att penningtvättarna börjat visa större intresse för styrelseuppdrag i bostadsrättsföreningar, handel med fastigheter och mark, virtuella världar, pokerklienter, utsläppsrätter och elcertifikat.
Bytte sida
De gör sig också mer och mer beroende av medhjälpare. Ett konkret exempel är en före detta anställd på en stor myndighet med god kunskap om interna arbetsmetoder. Personen i fråga hjälper numera kriminella att tvätta, gömma och skydda deras illegala förtjänster i utlandet.
-Det förekommer ofta att en person som bistår genom att företräda bolag, som i sin tur äger egendomar som kriminella kommit åt genom brott, säger Rikard Henriksson med poängen att specialistens verksamhet är legal:
-Personen har en insikt i hur det fungerar från myndighetstiden, med skatteupplägg och liknande, och gör sig formellt inte skyldig till brott i Sverige.
TT
