Foto: TT

Få högskolor kräver utbildade lärare

Nästan två av tre lärosäten kräver inte att alla lärare gått en högskolepedagogisk utbildning. Det visar en undersökning SFS, Sveriges Förenade Studentkårer gjort.

Inom grundskolan och gymnasiet räknas en lärare som inte läst pedagogik som obehörig. Men så är det inte inom högskolan. Hur mycket högskolepedagogisk utbildning personal som undervisar ska ha är upp till varje lärosäte att bestämma. Och enligt en undersökning från SFS, Sverige Förenade Studentkårer, är det långt ifrån alla som har det som ett krav på alla som undervisar.

– Det är två tredjedelar av lärosätena som inte garanterar att all undervisande personal får en sådan utbildning eller kräver det av dem, säger Johan Alvfors, vice ordförande i SFS.

Hur ser ni på det?

– Det är väldigt allvarligt. För att vi ska uppvärdera utbildningen inom universiteten måste lärarna ha den kompetensen som krävs att vara professionella, även inom sin lärargärning. Det räcker inte att bara kunna sitt ämne utan man måste faktiskt vara en pedagog också.

Nationellt krav på tio veckors utbildning

SFS vill att det införs ett nationellt krav på att alla som undervisar på högskolan ska minst ha läst tio veckor högskolepedagogik och att de dessutom får rätt till löpande fortbildning. Dessutom vill de att det införs ett system för att belöna bra lärare, på ungefär samma sätt som forskares vetenskapliga skicklighet bedöms. 

Max Scheja är Sveriges ende professor i högskolepedagogik och verksam vid Stockholms universitet. Enligt honom pågår ett kontinuerligt arbete på lärosätena att erbjuda högskolepedagogisk utbildning till personalen. Samtidigt tycker han att ett nationellt krav skulle vara bra.

–Jag tror det finns fördelar med ett nationellt ramverk som sätter fokus på de pedagogiska frågorna även på högskolan.

Varför klarar inte universiteten själva av det?

– De gör det idag, skulle jag säga. Men det kan finnas fördelar med att ha en nationell samordning och en samsyn kring de här frågorna, säger han.

Engagemang viktigt

På Stockholms universitet ses anställningsordning över just nu, men i dag är kravet att den som anställs som professor, lektor eller adjunkt och inte läst minst fem veckor högskolepedagogik, gör det under de första två åren de är anställda.

Amina Lebbard läser genusvetenskap på Stockholms universitet och uppskattar sina lärare.

– Vissa är väldigt, väldigt bra andra är... helt okej. Jag har aldrig träffat någon som är helt värdelös på att lära ut.

Hur viktigt är det att lärare på universitet har en pedagogisk utbildning?

– Alltså man kan vara en dålig pedagog även om man gått en pedagogisk utbildning. Det är viktigare att man har förståelse för det ämne man lär ut än att man har en pedagogisk bakgrund.

José Johannson, som läser kulturvetenskap håller med.

– Jag har haft föreläsare som inte haft pedagogisk utbildning. Det handlar om engagemang och sakkunnighet, säger han.

Om undersökningen:

Visa

SFS har i en enkät vänt sig till 48 lärosäten. Första delen av enkäten handlade generellt om högskolepedagogisk utbildning för personalen och besvarades av 73 procent. Svaren är anonyma.

Om högskolepedagogik:

Sveriges universitets och högskoleförbund, SUHF, rekommenderar att alla som undervisar får tio veckors högskolepedagogisk

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer