Facebooks planer kan försvåra polisutredningar: ”Är beroende av dem”

Uppdaterad
Publicerad

Sociala medier-jätten Metas planer på att kryptera användarnas chattkonversationer kan leda till stora svårigheter för polisen. Bolagets plattformar spelar ofta en viktig roll i utredningar av övergrepp mot barn, men utan insyn riskerar många fall att gå oupptäckta, enligt kriminalkommisarie Jan Olsson vid Nationellt it-brottscentrum.

– Vi är enormt beroende av dem för att hitta gärningspersoner, men framför allt för att hitta barnen, säger han.

Metas planer på att kryptera de meddelanden som skickas på Facebook och Instagram har varit kända länge, men gång på gång skjutits upp. Senast nu i veckan, när Facebooks globala säkerhetschef Antigone Davis meddelade att tekniken kan vara på plats först 2023. Anledningen är att bolaget vill ha tid på sig ”att göra det rätt”, enligt Davis.

Förseningen var inte helt oväntad då planerna har väckt starka reaktioner. Kritiker menar att krypteringen kan leda till att brottsutredningar försvåras, eftersom en sådan förändring skulle göra meddelandena oåtkomliga för alla förutom avsändaren och mottagaren – inklusive Meta själva.

10 000 tips om året

Den bilden delas av Jan Olsson, kriminalkommissarie vid Nationellt it-brottscentrum hos polisen.

– Jag tänker framför allt på de tillfällen där personer delar bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det är det tydligaste exemplet. Där är Facebook den största informationskällan i hela världen, säger han.

Varje år skickar Meta mängder av tips till svensk polis. Med tiden har antalet växt, och i år tror Olsson att siffran kommer nå nära 10 000. Tipsen består av en komprometterande bild samt uppgifter om mellan vilka konton den skickats. Flaggningen görs av algoritmer som programmerats för att känna igen till exempel barnpornografi, enligt Jan Olsson.

– Om meddelanden krypteras kan vi inte få bilderna, hitta barnen som utsätts och få dem ur den situationen. Sedan måste vi så klart få information om gärningsmännen som också kan finnas på bilderna. Det är så vi jobbar hela tiden. ”Var tillverkas det där eluttaget?”, och så vidare.

Delar uppgifter i 90 procent av fallen

Samtidigt är Meta behjälpligt för polisen även i andra sammanhang, då polisen ofta skickar förfrågningar om att få ut uppgifter om användare som förekommer i utredningar. Förfrågningarna hanteras av polisens Nationella operativa avdelning (Noa), och runt 80-90 procent av dem ger resultat, enligt Jan Olsson.

– Det kan handla om fall där vi har två misstänkta som pratar med varandra. Då bygger det i princip på att vi gör en husrannsakan hos den misstänkte och att hans dator måste våra påslagen och inloggad för att vi ska få tag i uppgifterna, om vi inte kan få dem av Facebook.

Meta menar å sin sida att krypteringen är nödvändig. I Zuckerbergs vision uppges syftet vara att skydda användarnas data från hackare, kriminella, regeringar eller plattformarna själva. Krypteringen är dessutom redan standard på Meta-ägda Whatsapp.

– Jag förstår syftet. Framför allt i länder där man riskerar förföljelse eller liknande, men man måste hela tiden väga det mot vad det för med sig för något, säger Olsson.

Metas krypteringsplaner

Metas planer på att kryptera meddelanden på bred front presenterades första gången 2019. Bolaget hade precis skakats av Cambridge analytica-skandalen, och grundaren Mark Zuckerberg pekade ut en ny vision för Facebook som en plattform som sätter användarnas integritet i fokus.

I sin vision lade Zuckerberg fram en rad planerade åtgärder. Bland dem fanns ”end-to-end-kryptering” av chattar, vilket i praktiken innebär det att ingen utomstående – inte ens plattformsägaren – kan ta del av meddelanden som användare skickar till varandra.

Funktionen finns tillgänglig på Facebook redan idag, men då inte som standard. Användare måste själva välja att aktivera skyddet genom att starta så kallade ”hemliga konversationer”. Skillnaden är att Facebook nu vill införa systemet som standard på både Facebook och Meta-ägda Instagram.

Sedan tidigare är krypteringen standard i chatt-appen Whatsapp, som även den ägs av Meta.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.