Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling uttalar sig om #deadline. Foto: TT

Journalistfacket: Arbetsgivarna har ansvaret

Uppdaterad
Publicerad

Facket kallar vittnesmålen i #deadline ”ett misslyckade för samhället”.

– Lösningen ligger inte i händerna på ett enskilt fackförbund säger Journalistförbundets ordförande.

Efter omkring 4.000 vittnesmål om sextrakasserier och övergrepp i mediabranschen säger Journalistförbundet att arbetsgivarna har det yttersta ansvaret enligt arbetsmiljölagen.

Ordföranden Jonas Nordling säger att det är viktigt att vittnesmål som #deadline inte läggs på hög, utan att de kommer fram i dagsljuset omgående.

Kampanjen #MeToo

– Det är ett anmärkningsvärt stort antal vittnesmål som nu ger röst åt sina erfarenheter som kommit ut och berättat om sina trakasserier. Det är värdefullt för samhället, säger han.

Men han håller inte med om att facket misslyckats, trots att problemen funnits under lång tid enligt vittnesmålen. Han kallar det ”misslyckande för samhället”.

– Det är klart att det säkert finns exempel där vi som fackförbund kunnat gjort annorlunda. Men framför allt visar omfattningen av vittnesmål från kvinnor i alla delar av arbetsmarknaden att detta är ett misslyckande för samhället. Lösningen ligger inte i händerna på ett enskilt fackförbund, men vi måste göra allt vi kan för att bidra, säger Jonas Nordling.

Branschen vill förändras

Arbetsgivarorganisationen Medieföretagen säger att branschen måste förändras till det bättre.

– Det är viktigt att vi nu på allvar får till en förändring i form av attityder, men också värderingsmässigt på arbetsplatser runt om i Sverige, säger Charlott Richardson, vd för Medieföretagen.

Flera vittnar om att medierchefer har känt till problemen under lång tid.

– Lagstiftningen är väldigt tydlig. Det finns ett utredningsansvar som också är skadeståndssanktionerat. Så det här blir ett sätt för oss att lyfta upp och adressera de här frågorna ännu tydligare, för det ansvar som ligger hos arbetsgivaren, säger Charlott Richardson.

”Otrygga anställningar”

Journalistförbundet har tidigare haft en kampanj mot vad de kallar ”otrygga anställningar”. Det innebär vikariat och projektanställningar som är tidsbegränsade – inte fasta jobb. Den typen av anställningar kan påverka viljan att berätta om trakasserier och övergrepp, menar SJF.

– Alla typer av trakasserier mot medmänniskor oavsett kön är lättare att komma undan med om man befinner sig i en beroendeställning och det gör du ju om du har en otrygghet om din framtid, säger Jonas Nordling.

Arbetsgivarna svarar:

– Det är en fråga som jag ser att våra medlemsföretag måste jobba med. Att det finns kanaler för att även de här personerna, som du uttrycker har otrygga anställningar, vilket jag tror att du menar med att de är anställda på vikariat och projekt. Att de också har möjlighet att rikta sig till arbetsledningen och föra fram det här utan att det blir några repressalier, säger Charlott Richardson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kampanjen #MeToo

Mer i ämnet