Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Gabriella Lavecchia, förbundsordförande på fackförbundet Seko. Foto: Vlada Cakic/SVT

Fackets undersökning visar: Många överväger att lämna Kriminalvården

Uppdaterad
Publicerad

Personal inom kriminalvården vittnar om hot, ökat våld och otrygg arbetsmiljö i en ny enkät som fackförbundet Seko har genomfört bland sina medlemmar. Uppemot en tredjedel vill lämna myndigheten, visar rapporten.

– Om kriminalvården ska lyckas med sitt uppdrag måste de satsa på personalen, säger förbundets ordförande Gabriella Lavecchia.

SVT har tidigare granskat larmen inifrån anstalterna – personal som berättar om ökat våld, en försämrad arbetsmiljö och en utbredd tystnadskultur.

I en ny rapport från fackförbundet Seko bekräftas den bilden, och delas även av medlemmar som jobbar på häkten och transportenheten. Över hälften av de som svarat på en enkät som ligger till grund för rapporten anser att Kriminalvården har små förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. Omkring en tredjedel uppger att det är helt uteslutet, eller inte särskilt troligt, att de kommer att jobba kvar inom kriminalvården om två år.

– Det är allvarligt om det är på det sättet. Här behöver vi jobba mycket med att vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda goda arbetsvillkor, säger Susanne Wedin, avdelningsdirektör för anstalt, häkte och frivård på Kriminalvården.

Lönen främsta orsaken

Utöver den allt tuffare arbetsmiljön listas också arbetstiderna som anledning till varför personalen vill lämna – och drygt 70 procent uppger att lönen är den främsta orsaken.

– Man måste väga in att det här är ett yrke där det förekommer en hel del hot och våld, men det återspeglas inte i arbetsvillkoren för våra medlemmar, säger Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia.

Men hur skulle en högre lön på något sätt ändra de förutsättningarna?

– Det handlar om att höja statusen på yrket och behålla kriminalvårdare som har lång erfarenhet och kompetens, det är superviktigt. Men det gör man inte om lönen är så låg.

”Lönesatsning”

Enligt avdelningsdirektören Susanne Wedin jobbar myndigheten aktivt med att både rekrytera och behålla personal, bland annat genom riktade lönesatsningar.

– Vi har gjort en första lönesatsning och vi kommer fortsätta ta ytterligare steg. Vår målsättning är att lönen ska göra att man vill fortsätta hos oss, säger hon.

Vanligt med ensamarbete

57 procent av de svarande ansåg att Kriminalvården har små förutsättningar att lyckas med sitt samhällsuppdrag. Endast 7 procent anser att förutsättningarna är stora. Det är en minskning med 19 procentenheter sedan 2018 då 26 procent ansåg att förutsättningarna var stora.

Undersökningen visar också att det är mycket vanligt förekommande med ensamarbete i situationer där regler och föreskrifter säger att det inte får förekomma. Hälften av de som arbetar på häkten säger att ensamarbete förekommer dagligen eller nästan dagligen i situationer där det inte ska förekomma och av de som arbetar på anstalter svarar 45 procent detsamma.

Av de svarande som arbetar på en anstalt uppger 32 procent att det är helt uteslutet eller inte särskilt troligt att de kommer att arbeta kvar inom Kriminalvården om två år. Motsvarande siffra för de som arbetar på häkten är 25 procent och 28 procent av de som arbetar inom transportenheten.

Vanligaste anledningen är lönen, 72 procent av de svarande uppger detta som skäl. Andra vanliga skäl att vilja lämna Kriminalvården är arbetstiderna, arbetsmiljön och ledarskapet.

Enkäten är gjord bland Sekos 4 000 medlemmar med en svarsfrekvens på ca 50 procent.

Källa: ”Kriminalvård: En rapport 2023” av Seko

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.