Partiledarna var på plats i TV-huset för den sista debatten inför valet. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Faktakollar från SVT:s slutdebatt

Publicerad

På fredagskvällen möttes alla partiledarna i Slutdebatten. SVT:s Faktakollen följde debatten under kvällen och granskade några av partiledarnas påståenden.

Ebba Busch Thor (KD): ”Det stämmer inte Jan. Då har du inte läst överenskommelsen ordentligt för den säger tydligt att det inte är något stoppdatum för svensk kärnkraft”.
När Liberalernas partiledare Jan Björklund hävdade att “det inte finns något utrymme för kärnkraften efter 2040”, fick han mothugg av allianskollegan Ebba Busch Thor. Och KD-ledaren har rätt, det Jan Björklund påstod stämmer inte. 

Liberalernas partiledare syftade på den så kallade Energiöverenskommelsen som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna slöt 2016 och vars mål är att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion 2040.  

Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C), Jan Björklund (L) och Ebba Busch Thor (KD). Foto: Stina Stjernkvist/TT

Dock finns det ingenting i överenskommelsen som hindrar fortsatt kärnkraftsproduktion och man har inte heller satt något slutdatum för den svenska kärnkraften. Avvecklingen av kärnkraften ska alltså inte avgöras av politiska beslut utan marknaden ska avgöra om kärnkraften kommer att finnas kvar även i framtiden eller om Sverige helt kommer att gå över till förnybar energi.

Jan Björklund (L): ”Fler är underkända i skolan än någonsin tidigare i svensk historia”.
Oklart och ger inte hela bilden. Under våren 2017 var det 18 600 elever, motsvarande 17,5 procent, som gick ut årskurs 9 utan gymnasiebehörighet. Det är den högsta siffran som hittills uppmätts. Det ska också sägas att Skolverkets statistik endast sträcker sig bakåt till 1998 och det därför är något hårdraget att påstå att fler är underkända i skolan än “någonsin tidigare i svensk historia”.

Det kan också vara värt att nämna att intagningskraven till gymnasiet skärptes 2011. Tidigare räckte det att vara godkänd i matematik, engelska och svenska. I dag måste en elev vara godkänd i minst åtta ämnen för att läsa på ett yrkesprogram och minst tolv ämnen för högskoleförberedande program.

Jimmie Åkesson (SD): ”Vi säger inte nej till Parisavtalet”.
I ett replikskifte i klimatdebatten tillbakavisade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson centerledaren Annie Lööfs påstående om att ”ni (SD) säger nej till Parisavtalet”. Men Sverigedemokraterna har faktiskt sagt nej till att godkänna avtalet i riksdagen.

Jimmie Åkesson. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal, det så kallade Parisavtalet. Målsättningen med avtalet var bland annat att den globala temperaturen inte ska stiga över två grader. Och när den svenska riksdagen nästan ett år senare röstade om att godkänna avtalet eller inte röstade samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna ja. I en intervju med Dagens Nyheter i Almedalen 2017 sa också Jimmie Åkesson att det förmodligen vore bättre om Sverige stod utanför klimatavtalet och partiets klimat-politiske talesperson Martin Kinnunen har sagt att även om partiet ”inte har haft något emot Parisavtalet”, bör ”Sveriges åtaganden stå i proportion till våra faktiska utsläpp och vad vi kan genomföra utan att skada industrins konkurrenskraft.”

Ulf Kristersson (M): ”320 skjutningar förra året, 32 döda hittills i år”.
Förra året inträffade mycket riktigt 320 skjutningar i Sverige. 43 personer dödades och 140 skadades. De flesta ägde rum i Stockholmsregionen. Ungefär hälften av alla skjutningar, och nästan alla som lett till dödlig utgång, kan kopplas till kriminella konflikter i utsatta områden. Narkotika var den vanligaste orsaken, men det handlade även om hämndaktioner, enligt polisen.

Dödsskjutningarna sedan 2006:

  • 2006: 8  
  • 2007: 13  
  • 2008: 10  
  • 2009: 10  
  • 2010: 9  
  • 2011: 13  
  • 2012: 12  
  • 2013: 18  
  • 2014: 19  
  • 2015: 28  
  • 2016: 28  
  • 2017: 43  
  • 2018: 32

Jonas Sjöstedt (V) om skatterna och välfärden: ”Ska man dessutom ha ett mer jämlikt Sverige, då är det helt orimligt att en kassörska i en matvarubutik kan betala en större andel av sin inkomst i skatt än den miljardär som äger hela kedjan. Så är Sverige idag”.
Detta är ett exempel som Vänsterledaren vid upprepade tillfällen återkommit till i debatter om inkomstskillnader och kapitalskatter, och som Faktakollen tidigare granskat och bedömt som missvisande. Då uttryckte han sig mer svepande men i dagens partiledardebatt var han mer precis. I regel betalar miljardärer mer i skatt än vanliga löntagare men det stämmer att en kassörska i det enskilda fallet mycket väl kan betala en större andel av sin inkomst i skatt. Detta då förvärvsinkomster och kapitalinkomster beskattas olika. Jonas Sjöstedt har i detta fallet rätt i sak eftersom han lutar sig mot en granskning som Dagens ETC gjorde för ett år sedan. Tidningen slog då fast att Antonia Ax:son Johnson, som tillsammans med sin familj är delägare i matjätten Axfood där Willys ingår, mellan 2008 och 2015 skattat mindre än en av sina anställda.

Miljöpartiets Isabella Lövin och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt efter SVTs partiledardebatt. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Isabella Lövin (MP): ”Vi har den lägsta statsskulden sedan 1977”.
Det stämmer. I slutet av 2017 var statsskulden som andel av BNP 29 procent, vilket var den lägsta nivån sedan 1978, enligt Riksgäldens årsredovisning. Under det här året har den fortsatt att minska. Den svenska statsskulden är i dag (2018-07-31) 1 196 miljarder kronor. I slutet av 1977 var statsskulden 24 procent av BNP.

Statsskulden i kronor var 131 miljarder vid slutet av 1978 och 1328 miljarder i slutet av 2017. 

Stefan Löfven (S) om varför han inte vill sänka skatterna för breda löntagargrupper: “Vi har så mycket utmaningar framför oss vad gäller skolan, vården, omsorgen, pensionerna, utbildningen, vi ska bygga hus, vi ska bygga järnvägar, allt detta löses icke med skattesänkningar på 100 miljarder kronor!”
Statsministern och andra ledande socialdemokrater, däribland finansminister Magdalena Andersson och Morgan Johansson, har vid upprepade tillfällen sedan i höstas hävdat att en röst på Alliansen innebär skattesänkningar med 100 miljarder kronor. Faktakollen har tidigare gått till botten med hur de räknat och funnit att det är missvisande att använda påstående. Detta då Alliansen inte har presenterat något gemensamt budgetförslag och Socialdemokraterna har räknat ut siffran genom att helt enkelt slå ihop samtliga borgerliga partiers budgetar för 2018, vilka vardera föreslår skattesänkningar mellan 30 till 40 miljarder kronor.

Ulf Kristersson (M) om cancervården: ”Den här regeringen lovade att inga patienter skulle vänta mer än fyra veckor...”
Det stämmer. Frågan om de långa köerna inom cancervården blev en stor fråga inför valet 2014. Socialdemokraterna då gick ut och lovade att alla cancerpatienter ska få vård inom fyra veckor. I en debattartikel på DN Debatt skrev statsminister Stefan Löfven och 23 andra socialdemokrater ”Löfte till alla cancerpatienter – behandling inom fyra veckor”. Men partiet tvingades senare backa från vallöftet. Det visade sig vara omöjligt att genomföra eftersom vårdbehovet är så olika för olika cancerformer. I stället tog man fram ett system som kallas standardiserade vårdförlopp (SVF), efter dansk modell. Man räknade då ut vad en rimlig kötid skulle vara för olika cancerpatienter och olika behandlingar. Regeringen satsade då två miljarder under fyra år, där 2018 är sista året, på att genomföra detta system.

Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) är nu inne på sitt fjärde år i satsningen mot kortare väntetider. Trots detta visar en sammanställning att kötiderna fortfarande är för långa för många av cancergrupperna.

Jonas Sjöstedt (V), Isabella Lövin (MP) och Stefan Löfven (S). Foto: Stina Stjernkvist/TT

När Isabella Lövin (MP) och Ulf Kristersson debatterade integration sa moderatledaren ”men då kan det inte ta åtta år innan ens hälften av alla nyanlända har en fot inne på arbetsmarknaden” varpå Lövin svarade ”det stämmer inte”. Även Stefan Löfven (S) sa till Ulf Kristersson: “Det var under din tid som det tog åtta år att komma in i arbete, under vår tid tar det fem år och vi ser att det kommer att fortsätta minska”.
Utifrån den senast tillgängliga statistiken från 2016 tar det åtta år för utrikes födda att få jobb, sett till hela gruppen. Det mått man använder när man pratar om etableringstid är hur många år det tar innan hälften av de som anländer ett visst år har jobb. 2016 hade alltså 50 procent av de nyanlända som kom 2008 kommit i arbete. Däremot är det stor skillnad om man bara ser till gruppen utrikes födda med gymnasial- och eftergymnasial utbildning, då är etableringstiden betydligt kortare, för de som kom 2012 var hälften i arbete efter fyra år. Statistiken släpar dock efter så dessa siffror säger ingenting om hur det ser ut för dem som kom till Sverige i och med den stora flyktingvågen 2015 och senare. Statsministerns påstående om att det tar fem år, har ännu inte täckning i tillgänglig statistiken från SCB åtminstone inte sett till hela gruppen utrikes födda. För de som endast har förgymnasial utbildning tar det ännu längre tid: Bland de som kom till Sverige 2006 tog det 10 år innan hälften hade fått jobb. Utvecklingen går dock framåt, 1997 var siffran 19 år. Och ser man till alla de utrikesfödda som fick uppehållstillstånd i Sverige under 2011 tyder siffrorna på att det kommer att ha tagit sex år tills hälften av dem fått jobb.

Annie Lööf (C) sa att ”Bup-köerna har tredubblats” och fick medhåll av Ulf Kristersson (M) som sa “barn- och ungdomspsykiatrin har tre gånger så långa väntetider”.
Det ger inte hela bilden. Köerna har ökat men köerna har inte tredubblats till barn- och ungdomspsykiatrin. Moderaterna räknar så här, i december 2014 fick 1 681 personer vänta mer än 30 dagar på utredning eller behandling. I december 2017 fick 5 697 personer vänta mer än 30 dagar. Ser man istället för absoluta tal till andel var det 52% som fick vänta längre än 30 dagar i december 2014 och 81 procent i december 2017. Statistiken visar helt riktigt att fler får vänta och att tillgängligheten blivit sämre, men inte fullt lika drastisk som Alliansens representanter vill göra gällande. Att väntetiderna har ökat betyder, tvärtemot vad man kan tro, inte att färre barn får komma till Bup. Fler barn får komma på besök. Antal barn som har fått hjälp, räknat i antal besök, var 2014 ungefär 750 000 medan antalet besök 2017 var drygt en miljon.

Jimmie Åkesson (SD): ”Vi har inget förslag om att sänka bensinskatten”.
Sverigedemokraterna har inget sådant förslag men går till val på att sänka bensin- och dieselpriset med 70 öre per liter vid pump vilket man vill åstadkomma genom att förändra reglerna för reduktionsplikten, det vill säga tvånget på drivmedelsförsäljarna att blanda i dyrare biodrivmedel i bensin och diesel. Därtill talar man om en ”justering av skattesatserna på bensin och diesel” men exakt vad det innebär är oklart. I Sverigedemokraternas valmanifest 2018 skriver partiet också att man vill “sänka skatten på drivmedel generellt” och att man ”utifrån principen mest nytta per satsad krona föredrar vi satsningar på internationella åtgärder och forskning framför höjda drivmedelspriser”. I anslutning till kvällens partiledardebatt la SD också upp en bild i sina sociala kanaler med texten ”vi minskar både utsläppen och sänker priset på bensin och dielsel (SIC)”.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet