Arkivbild. Personen på bilden har inget med artikeln att göra. Foto: TT

Färre åker fast för fylleri på sjön

Publicerad

Hittills i år har Kustbevakningen genomfört cirka 2.400 nykterhetskontroller till sjöss. Totalt 93 personer har dömts, eller är nu misstänkta, för sjöfylleri. Enligt kustbevakare är den generella bilden att fylleriet minskat sen den nya sjöfyllerilagstiftningen trädde i kraft sommaren 2010.

– Det kan gå väldigt fort på sjön, sikten kan vara nedsatt och det är inte upplyst som det ofta är på en väg. Det är viktigt att man som båtförare har sina sinnen i full funktion, säger Mattias Lindholm på Kustbevakningen i Stockholm.

Under de senaste sex åren har närmare 500  personer dömts för sjöfylleri eller grovt sjöfylleri, med en gräns på 0,2 respektive 1,0 promille. Straffen har blivit fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller böter.

– Under sommarhalvåret är det främst förare av fritidsbåtar som druckit för mycket alkohol, men vi har ju också möjligheter att kontrollera yrkesjöfarten, säger Mattias Lindholm.

I samband med att promillegränsen skärptes 2010 så genomförde Kustbevakningen 3.240 kontroller, och 290 personer anmäldes för sjöfylleri.

Ändrat beteende

Hittills i år har cirka 2.400 kontroller genomförts. 93 personer har dömts, eller är nu misstänkta, för sjöfylleri. Och kustbevakare talar om en beteendeförändring gällande alkohol på sjön.

– Under några år har vi sett att man oftare nu utser någon som får hålla sig nykter och köra hem från krogen eller festen. Där det finns bra gästbryggar ligger man i högre grad kvar, istället för att åka hem, säger Mattias Lindholm. 

Sjöfyllerilagen gäller i första hand lite större båtar, det vill säga motor- och segelbåtar med en längd över tio meter och båtar som kan framföras i minst 15 knop.

Med åren har antalet kontroller minskat något, samtidigt som färre åker fast. Den lägsta notering hittills gjordes förra året med 80 anmälda fylleribrott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.