Under 2011 opererades 8.500 personer för sin fetma – det högsta antalet hittills i Sverige. Fram till dess hade det varje år skett en ökning av antalet operationer sedan början av 2000-talet. Men nu har antalet i stället minskat två år i rad. 2012 utfördes 8.050 operationer och förra året var siffran nere på 7.700. Det visar siffror från årsrapporten baserat på nationella kvalitetsregistret över fetmakirurgi som nu presenteras.
-Den ena teorin är att vi nu nått ett steady state-läge, att det motsvarar behoven. Den andra är att man har tvingats prioritera ned den här verksamheten i förhållande till exempelvis cancerkirurgi, säger Ingmar Näslund, som ansvarar för registret.
Rapporten visar dock på stora skillnader runt om i landet. Riksgenomsnittet låg på 78 operationer per 100.000 invånare förra året. I Skånes län var motsvarande siffra 137 operationer medan Gotland låg på lägsta nivån, 14 operationer per 100.000 invånare. Den låga siffran beror på ett tillfälligt stopp för fetmakirurgin.
”Ojämlik vård”
– Vi såg att vi hade en väldigt stor andel av operationerna som gjordes i landet, att vår organisation för att ta hand om patientgruppen genom hela kedjan inte var bra och vi hade ett läge där vi inte fick ihop budgeten. Dessutom ville vi titta på att göra de här operationerna på Gotland, säger regionrådet Stefaan De Maecker (MP).
Ingmar Näslund kallar de stora skillnaderna ”oacceptabla”.
– Det är ojämlik vård. De landsting som ligger lågt har anledning att fundera på hur de är organiserade och om de har en bra vård.
Vissa landsting borde operera fler, anser han.
– Det här är kirurgi som räddar liv, botar och förebygger sjukdom och förbättrar livskvaliteten. Det är väldigt starka skäl. Har man råd i ett landsting att behandla patienter för lågt blodtryck har man råd att behandla dem för fetma.
Ändrad syn
Torsten Olbers är överläkare och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och en av de kirurger i landet som utfört flest fetmaoperationer. Han tror att antalet operationer kommer att stanna runt dagens nivåer eller öka något, snarare än det fortsätter att minska ännu mer. Dessutom tror han att synen på operationerna kommer att behöva ändras – från att det är något man gör för att gå ner i vikt till att det riktas mot exempelvis diabetes.
– Långsiktigt ser jag att det, precis som en hjärtläkare ibland skickar en patient till kranskärlsoperation, kommer vara lika naturligt att en metabol läkare och diabetolog skickar till gastric bypass för att det är den bästa behandlingen för sjukligheten, snarare än övervikten i sig. Den blir mer utav en markör för att man har ökad risk för olika saker.