Fattiga kvinnor de enda som inte ökar sin livslängd

Uppdaterad
Publicerad

Skillnaderna i livslängd ökar mellan rik och fattig, det visar en ny svensk forskningsrapport. Och för en grupp har livslängden stått i stort sett still sedan 80-talet, de fattiga kvinnorna.

– Det är någonting som inte fungerat, säger professor Markus Jäntti, en av författarna till forskningsstudien.

Livslängden ökar i Sverige, men den ökar mer för den som är rik och mindre för de med lägre inkomster, det visar en studie gjord vid SOFI (Institutet för social forskning) vid Stockholms universitet.

”Välfärdssystemet når inte alla”

Rapporten studerar en period då inkomstskillnaderna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Under de nästan trettio åren kunde män med de högsta inkomsterna öka sin förväntade livslängd med sex år. Männen med de lägsta inkomsterna ökade sin förväntade livslängd med tre år. 

Men medan resten av befolkningen ökar sin livslängd i olika grad står det samtidigt så gott som still för kvinnorna med lägst inkomst. Deras förväntade livslängd har knappt ökat alls på flera decennier.

– Det här tyder på att välfärdssystemet i Sverige inte når alla, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi.

Utvecklingen stått still i 30 år

I gruppen återfinns framför allt deltidsarbetande i låglöneyrken. Det kan handla om till exempel undersköterskor, butiksanställda och barnskötare. För deras del har utvecklingen när det gäller livslängd stått så gott som still i trettio år.

Markus Jäntti menar att denna ojämlikhet rör det mest grundläggande: livet självt.

– Att framstegen i ökad livslängd framför allt gått till de som har bättre resurser, det tycker jag är anmärkningsvärt. Det är helt enkelt ett folkhälsoproblem.

FAKTA STUDIEN

Studien heter ”Trends in Life Expectancy by Income and the Role of Specific Causes of Death” och är publicerad i tidskriften Economica. Författare är Markus Jäntti, Karin Hederos, Lena Lindahl samt Jenny Torssander.  

Studien följer utvecklingen 1970 – 2007 och utgår från 35-åringar och deras förväntade livslängd. Det handlar om människor födda 1932 – 1967. I den mån invandrare är inkluderade i studien handlar det om de som kommit till Sverige före 1968.

Studien visar att år 2007 hade en genomsnittlig 35-årig kvinna i den lägsta inkomstgruppen 45 år kvar att leva. En kvinna med högre inkomster hade en förväntad återstående livslängd på 52 år. För män var motsvarande siffror 40 respektive 49 år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.