Totalt ökade samtalen till Bris med två procent jämfört med i fjol. Fyra av tio samtal handlade om psykisk ohälsa, men jämfört med tidigare år rörde betydligt fler svåra ämnen.

Samtalen om självdestruktivitet ökade med 46 procent, och samtalen om självmordstankar med 41 procent.

– Vi ser en dramatisk ökning jämfört med sommarlovet 2017. Vi har en tilltagande mängd barn som mår dåligt, den psykiska ohälsan ökar. Men vi vet också att samhällets stödfunktioner dit barn kan vända sig är ansträngda – då vänder man sig till Bris i stället, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, till TT.

Svårt för barn att få stöd

Barns samtal om samhällets stödinsatser har mer än fördubblats i sommar, från 312 till 637. De flesta samtal rör brister; vårdkontakter som inte fungerar eller inte är tillgängliga.

– Barn uppger att det är svårt att få stöd, man hamnar i köer och det stödet man får tycker man många gånger inte fungerar, säger Magnus Jägerskog.

Trenden med psykisk ohälsa av en allvarligare karaktär går längre tillbaka än bara detta sommarlov, enligt Bris. Helåret 2017 ökade samtal om allvarliga former av psykisk ohälsa med 25–34 procent jämfört med 2016, enligt Bris.

– Det vi ser nu är att det ökar ytterligare, säger Magnus Jägerskog.

”Det är väldigt allvarligt”

Situationen är oroande, anser han.

– Det är väldigt allvarligt att barn uppger att de inte får stöd och hjälp. Risken med det är ju att måendet hos barnet försämras ytterligare.

Han konstaterar att det är valår och tycker att det nu är upp till bevis för politikerna.

– Många av partierna har pekat på brister i samhällets stöd, både inom elevhälsan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin. Alla de förslag som politikerna nu går fram med, där man pekar på förstärkningar på olika sätt, det är viktigt att det också blir verkstad efter valet, och att det går snabbt, säger Magnus Jägerskog.