Hur eleverna och skolorna påverkas av distansundervisning är något som Skolinspektionen undersökt i flera studier.
De underlag som inspektionen har är från distansundervisningen på gymnasieskolorna. Studien över hur högstadieelever upplevt det är inte färdigställd. Men generellt när det handlar om yngre elevgrupper är det viktigt med det sociala, säger Skolinspektionens Lars Thornberg.
– Rasten och lunchen är en tid för återhämtning. Det blir svårt när det blir upp till eleverna. Det har varit fokus på att få undervisningen att fungera vilket inte är konstigt. Men det är viktigt att tänka på hela skoldagen, säger han.
Thornberg nämner initiativ som digitala promenader eller digitala klassrum som även är öppna under rasten.
Digitala promenader
Med tiden kan det också bli svårare med motivationen, visar studier av situationen på gymnasiet.
– Vi kan se att de skolor där man är mer aktiv och tar kontakt med eleverna, där berättar eleverna för oss att det fungerar bättre. De fångas lättare upp. Skolor där det sägs att elever själva ska höra av sig vid behov fungerar det inte lika bra, säger Lars Thornberg.
För lärarnas del blir det svårare att kontrollera hur stor del av undervisningen som når ända fram.
– Lärare uttrycker att det är svårt att veta om eleverna är närvarande när de inte har kamerorna påslagna. Man kan se att de checkar in men det är svårare att se om det blir någon inlärning, säger Thornberg.
I SVT:s Agenda säger han att det finns en risk att vissa elever blir mer stillasittande och vänder på dygnsrytmen om de har distansundervisning.
– Det finns en stor risk för psykisk ohälsa för ganska många elever. Det blir en annan lärandemiljö som eleverna inte tycker fungerar lika bra, säger han.
Utmaning för både skola och elev
I rapporten lyfter flera rektorer fram att vissa elevgrupper blir mer utsatta av distansundervisningen. Främst elever som ännu inte behärskar det svenska språket och elever med behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Men också grupper som tidigare inte haft svårigheter.
– Det kan handla om elever som tidigare har presterat bra och varit självgående men som nu inte klarar av det nya arbetssättet. De saknar den struktur som de tidigare fått i skolan, säger Thornberg.
– Det kan även handla om elever som har en svår hemsituation och som skolan inte känner till. Dessa är extra sårbara för distansundervisning och klarar sig ofta bättre om de får undervisning i skolan.