Det innebär att 107.000 personer skulle behöva ta lärarexamen – 60.000 fler än vad som examinerats de senaste fem åren.

Skolverket bedömde så sent som i somras att rekryteringsbehovet av lärare är 70.000 heltidstjänster 2015-2019.

Men enligt utbildningsdepartementets beräkningar kan flyktingsituationen innebära att rekryteringsbehovet ökar med ytterligare 17.000 heltidstjänster, alltså totalt närmare 90.000.

Totalt 71.000 nyanlända barn och ungdomar kom till Sverige i fjol. De yngre, upp till och med tolv år, var 31.000 medan 40.000 var i åldern 13–18. En rad små kommuner har tagit emot flest nyanlända, i proportion till sitt invånarantal.

De äldre årskullarna nyanlända är alltså betydligt större och störst är den född 1999, med nästan 13.000 elever, visar en analys av Skolverket. Överlag är pojkarna i majoritet bland de tonåriga nyanlända, och just i den här årskullen är hela 89 procent killar.

”Sätter press”

Att bristen på lärare nu ökar kraftigt sätter ännu större press på staten och de kommunala och privata huvudmännen att förbättra villkoren för lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.  

 – Problemet är inte de nyanlända flyktingbarnen, problemet är att läraryrket är för lågt värderat och att för få väljer att bli och vara lärare, säger Johanna Jaara Åstrand.