Flest känner sig hemma på nuvarande bostadsort

Uppdaterad
Publicerad

Nästan 70 procent känner sig hemma där de bor just nu medan 25 procent känner sig som mest hemma på sin uppväxtort. Det visar en ny undersökning.

Under sommaren passar många på att åka tillbaka till sin uppväxtort. Men var känner du dig egentligen mest hemma? Enligt en Sifo-undersökning beställd av Sveriges Hembygdsförbund känner sig en fjärdedel av Sveriges befolkning fortfarande hemma där de växt upp – framför allt unga personer.

Nästan 70 procent känner sig hemma där de bor just nu. Närheten till vänner och familj bedömer folk som allra viktigast.

”Det blir lite förrvirrat ibland”

På centralstationen i Stockholm rör sig en strid ström av människor – på väg hem, eller kanske på väg bort. Familjen Uhlebäck väntar på ett försenat tåg söderut. De har varit på semester i mamma Ninas hemort Härnösand i två veckor.

–  Det blir lite förvirrat ibland för min man, för jag säger att vi ska åka hem. Hem för honom är Göteborg, men för mig kan det vara både Göteborg, där vi bor, och Härnösand, där jag kommer ifrån.

Oskar Lorentzi Wall bor i Umeå, men är på väg till uppväxtorten Göteborg.

– Umeå är hemma, för det är där jag bor, min trygghet och vardag finns där. I Göteborg har jag en sentimental anknytning och jag känner många, men när jag är där är jag ändå på resande fot.

Är det viktigt att känna sig hemma?

– Jag tror att det är olika viktigt i olika perioder i livet. Ibland är det kanske viktigt att inte känna sig hemma, att få ändra lite på saker och ting. Men för det mesta är det nog viktigt att känna sig hemma nånstans, eller på flera ställen.

Trygghet bidrar till samhörighet

Att känna tillit och trygghet där man bor bidrar till att känna en samhörighet. Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap, har forskat kring just det, och säger att kontakt med grannar är en viktig bit.

– I de lokalsamhällen där man har kontakt ofta med sina grannar känner man generellt sett högre tillit och samhörighet med närområdet. Känslan av att kunna knyta symboliska band har också visat sig vara viktiga, som att till exempel hälsa på varandra.

Hon menar att den som inte känner tillit till närmiljön kan känna sig stressad och otrygg. Trivs man med sin hemsituation, då är det också mer troligt att man hjälper till, visar forskningen.

– Det kan ju vara en ganska viktig egenskap i ett samhälle, att man är benägen att ställa upp och göra någonting för lokalsamhället.

”Något som förändras”

På centralstationen i Stockholm stöter vi på August Löfgren Sparresäter som är på resande fot. Han trivs bäst i Hälsningland, där han kommer ifrån. Men han tycker att det är viktigt att tänka på hemmet som en rörelse – något som förändras – och inte en konstant plats.

– Hem kan lätt bli en punkt i tiden där man kände sig hemma, men man måste också räkna med att tiden går. Det är lätt att man låser sig vid en bild av nåt som kanske inte är likadant längre, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.