– Nu kan jag slappna av. Jag önskar att ingen ska behöva uppleva det jag, min fru och barnen upplevt. Inga barn ska behöva se det mina barn sett. Jag hoppas de glömmer allt.
Så säger Muhammed Rashwani som kom till Sverige från krigets Syrien för en dryg månad sedan. Som de flesta flyktingar vi möter på tillfälliga boenden för asylsökande, så är han djupt tacksam över att ha fått komma till Sverige. Men han är också, som de flesta föräldrar vi möter, ständigt orolig över barnen, framtiden och den akuta ekonomiska verkligheten.
– Vi försöker få sjukvård för vår lilla dotter, hon mår inte bra. Hon har blivit undersökt, vi tog henne till sjukhuset, men några mediciner kan jag inte köpa. Vi har inga pengar att köpa medicin för, säger Muhammed Rashwani.
19 kronor per vuxen
Eftersom Muhammed och hans familj erbjuds mat på asylboendet, är dagersättningen för övriga levnadsomkostnader 19 kronor per vuxen och 12 kronor per barn. Det är pengar som ska räcka till kläder och skor, hygienartiklar, fritidsaktiviteter, förbrukningsvaror, hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel.
Asylsökande som kommer hit och inte har några egna tillgångar eller ännu inte lyckats skaffa sig ett jobb, får en dagersättning som är olika beroende på om mat ingår eller inte på asylboendet, om man är ensamstående eller sammanboende samt barnens ålder och antal.
”Det räcker inte alltid till”
Daniela bor på en camping på Öland där maten inte ingår i boendet. Som ensamstående vuxen får hon ett matbidrag på 47 kronor per dag, de äldsta barnen får 31 kronor var.
– Det räcker inte alltid till, säger Daniela som berättar att hon har långt till affären och behöver använda en hel del av sin ersättning till busspengar för att åka och handla.
Familjens yngsta barn, som i likhet med alla barn från och med nummer tre i barnaskaran har halverad ersättning när det gäller beloppet för övriga levnadsomkostnader, får 6 kronor om dagen som ska räckta till exempelvis blöjor.
Agneta Åhlund är Sverigechef på Rädda Barnen och hon tycker det är dags att se över ersättningsnivåerna:
– Redan för flera år sedan så tittade man på de här siffrorna och konstaterade att det är svårt att klara sig på de här summorna, som man dessutom inte förändrat på 18 år, tror jag. Vi vet att handläggningstiderna är långa, att asylprocessen ofta drar ut på tiden, så det är väldigt svårt att klara sig på den här ersättningsnivån som är i dag, säger hon.
”Nivåerna låga, men rimliga”
Det var 1994 som den dåvarande borgerliga regeringen beslutade att beloppen skulle sänkas till en bit under riksnormen för socialbidrag, eftersom man ansåg att asylsökande inte hade samma kostnader som andra. Man tog då även bort kopplingen till den allmänna prisutvecklingen, så dagersättningen fortsätter alltså att vara exakt densamma år ut och år in, medan priserna och socialbidragen fortsätter att stiga.
Migrationsminister Tobias Billström är medveten om att nivåerna legat still i många år, men har inga planer på att höja dagersättningarna till asylsökande:
– De här nivåerna tycker jag är låga, men de är rimliga och regeringen har inte för närvarande, när vi tittat på den totala kostnadsbilden för det svenska asylsystemet, gjort en sån bedömning att de ska höjas.