Lärare i hemspråk saknas – istället får eleverna lära sig thailänska med fjärrundervisning trots att det är olagligt. ”Det skulle ju vara lättare om läraren fanns här”, säger Supanat på Ådalsskolan i Kramfors kommun. Foto: SVT

Flyktingsituationen utmanar lagstiftningen i skolan

Publicerad

Flera kommuner och myndigheter slår nu larm om att man inte klarar den stora flyktingmottagningen med nuvarande regelsystem. I Kramfors i Västernorrland till exempel tvingas skolorna bryta mot lagen för att eleverna ska få undervisning.

I Kramfors med sina 18.000 invånare finns det i dag runt 1.100 asylsökande, ytterligare 350 är på väg. Desutom finns här ett 70-tal ensamkommande barn och även där är det fler på väg.

Rektorn på Ådalsskolan i kommunen måste locka till sig lärare som behärskar språk som Amhariska, Dari och Tigrinja.

– Vi kan inte rekrytera de lärare vi behöver i de elva språk som vi har verksamhet i just nu. Lärare med de språkkunskaperna finns i storstäderna och på universitetsorterna. Det går inte att locka dem till Kramfors, säger rektorn Mikael Wiklund.

Fjärrundervisning är olaglig

På Ådalsskolan har de båda eleverna Chatmongkhon och Supanat lektion på sitt modersmål thailändska. Eftersom det inte finns några thailändska lärare i Kramfors sker undervisningen via internet av lärare som är anställda av Uppsala kommun.

– Det fungerar ganska bra, berättar Supanat. Men det skulle ju vara lättare om läraren fanns här. Ibland krånglar uppkopplingen.

Men den här typen av fjärrundervisning är olaglig. Lärare måste vara anställda av de kommun de undervisar i. Det har Skolinspektionen slagit fast och kritiserat Kramfors kommun för att man bryter mot lagen.

Inga alternativ

Men om Kramfors lägger ner fjärrundervisningen bryter man istället mot en annan lag, den som säger att elever med utländsk bakgrund har rätt till studiehandledning på modersmålet.

– Det har blivit ett moment 22, suckar rektorn på Ådalsskolan, Mikael Wiklund. Hur jag än gör så bryter jag mot lagen. Vi kan helt enkelt inte följa lagen om fjärrundervisning. Eleverna måste komma i första hand.

Vädjar om lättnader

Skolorna i Kramfors är långt ifrån de enda som tvingas tumma på reglerna för att kunna hantera flyktingströmmen. På Sveriges kommuner och landsting, SKL, vädjar man nu till regeringen om lättnader i regelverket.

– I en sådan här extraordinär situation skulle man behöva sänka kvalitetskraven och få tillfälliga undantag i regelsystemet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL. Det här gäller inte bara för skolan, det handlar även om socialtjänsten, primärvården, i kontakterna med Arbetsförmedlingen och Boverket till exempel.

Stöd från skolinspektionen

Även på Skolinspektionen, som ju riktat kritik mot bland annat Kramfors, inser man det orimliga i situationen. Nyligen skickade inspektionen in en skrivelse till regeringen där man bad den om att se över lagstiftningen.

– Ytterst så drabbar lagen om fjärrundervisning barnen som behöver den här undervisningen, säger Marie Axelsson, chefsjurist på Skolinspektionen. Vi har nu uppmärksammat regeringen på de problem vi ser i allt fler kommuner och hoppas att lagstiftaren så snabbt som möjligt ser till att hitta lösningar.

– Ingenting är väl riktigt anpassat för den flyktingströmmen vi upplever nu, säger Mikael Wiklund. Det är ju ett extraordinärt läge och jag tror inte att det finns några lagar och förordningar som fungerar som det var tänkt.

Ny utredning

Utbildningsminister Gustaf Fridolin skriver i en kommentar till SVT Nyheter:

”Regeringen är medveten om den utmaning många skolor står inför när det gäller att anordna undervisning på modersmål till nyanlända och vill hitta en lösning. Regeringen har redan utvidgat möjligheterna till fjärrundervisning och kommer inom kort tillsätta en utredning för att öppna upp för bättre användning i modersmål eller studiehandledning”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer