Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu i Moskva. Foto: AP 23 februari 2021

FOI-rapport: Ryssland bättre förberett än Nato på storskaligt krig

Uppdaterad
Publicerad

Nato har brister i sin beredskap. Länderna övar inte tillräckligt, styrkorna är geografiskt utspridda och har mycket olika militär förmåga. Det innebär att Ryssland har ett övertag i händelse av ett storskaligt krig i Sveriges närområde, bedömer Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI ) i en rapport.

Natos styrkor behöver inte bli större – de måste kunna agera snabbare.

President Barack Obama inledde den historiska förflyttningen av amerikanska militära styrkor nära Rysslands gränser – till bland annat Baltikum och Polen.

Donald Trump fortsatte på den inslagna vägen, trots sina kritiska uttalanden om Nato. Även andra Natoländer har gjort militära förstärkningar i Rysslands närområde sedan dess.

Kriget i Ukraina

Men Ryssland har militärt övertag, bedömer FOI.

– Om tiden blir kort för västliga försvarsförberedelser så kommer Ryssland att ha ett tydligt övertag i vårt närområde, framför allt på marken, säger Krister Pallin, projektledare för rapporten.

Han fortsätter:

– Det övertaget består en bra stund, åtminstone till USA kan komma hit med större markstyrkor vilket tar minst ett par månader.

Krister Pallin, projektledare Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Foto: FOI

Simulerade krigsspel

FOI har gjort krigsspel för att bedöma Nato och deras partners militära maktbalans i förhållande till Ryssland. 

I krigsspelet simulerades bland annat ryskt anfall mot Baltikum genom Belarus. Slutsatsen 2020 är samma som 2017 – trots Natos förstärkningar.

– Om Ryssland anföll Baltikum med kort varsel så har man ganska goda utsikter att lyckas med det.

Amerikanska armén tränar med Bradley stridsfordon i Pabrade i Litauen. Foto: USA:s armé, Alexandra Shea, 23 januari 2021

Ökade försvarsutgifter

Trots Natos ökade militärutgifter och och en alltmer framflyttad position nära Ryssland så har det inte skett någon större förändring i maktbalansen.

– I stort sett är bilden ganska lik både när det gäller tillgänglighet och kvalitet på förbanden. Man har en framskjuten närvaro nu som man inte hade 2014 som successivt blir allt bättre. Och det finns fler ganska enkla åtgärder som kan förbättra oddsen för västsidan.

Däremot behöver inte Natos styrkor bli större. De måste kunna agera snabbare mot en rad olika möjliga angreppshot, bedömer FOI.

B-1 Lancer bombflygplan på väg till Europa från Eielson flygbas i Alaska, USA. Foto: USA:s flygvapen, Ted Daigle 14 september 2020

Starkt flygvapen och marin

Den främsta styrkan är övertag i luften och till sjöss. Det stora problemet är dock att Nato och dess partners är utspridda över ett stort antal länder och har brister i sin beredskap.

De har ”låg beredskap och är inte konfigurerade och tränade för krig” skriver FOI i rapporten. USA, Frankrikes, Storbritannien och Rysslands kärnvapen användes inte i krigsspelet. 

– I spelet ingick inte att någon sida satte in kärnvapen. Däremot utfärdades kärnvapenhot, bland annat mot Sverige och Finland för att hålla oss utanför konflikten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet