Foto: TT

Föräldrar oroliga för barnens datorspelande

Publicerad

Många vuxna oroas av att deras barn sitter för mycket framför datorn. Allt fler hör nu av sig till missbruksorganisationer för att få hjälp.

Runt 90 procent av alla unga killar i Sverige brukar spela datorspel. Spel medför många gånger positiva effekter, men det finns också en växande oro i vuxenvärlden. Det märker Patrik Wincent, auktoriserad terapeut och föreläsare. Han är själv före detta spelmissbrukare och har startat Dataspelsakuten som hjälper personer som blivit dataspelsmissbrukare. Till Dataspelsakuten ringer mellan fem och tio oroliga föräldrar varje dag och Patrik Wincent kommer i kontakt med unga som fått både fysiska och psykiska problem genom spelandet.

– Vi ser bland annat huvudvärk, migränattacker, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Personen ignorerar ofta saker som han eller hon tidigare tyckt varit roligt. Helt plötsligt finns det inget annat än att sitta i sitt rum och spela, säger Patrik Wincent.

Ingenstans att vända sig

Dataspelsberoende är ingen medicinsk diagnos. Däremot lyftes frågan i den senaste uppdateringen av den amerikanska psykiatrimanualen DSM-5.  Ingen svensk myndighet äger i dag frågan om problematiken kring dataspel. Därför hamnar många av samtalen från oroliga föräldrar hos Barn- och ungdomspsykiatrin eller organisationer som hjälper spelmissbrukare.

Det handlar om onlinespel, ofta med rollspel, säger Patrik Wincent. Han ser tre skäl till varför människor fastar i dataspelsvärlden:

– Det är en verklighetsflykt, du får kortsiktiga belöningar i ändlösa spel och spelen skapar en identitetskänsla, säger han.

”Två timmars skärmtid”

Han råder oroliga föräldrar att sätta gränser.

– Vi rekommenderar en skärmtid på två timmar om dagen, för att det ska kallas för fritidssyssla. Och sedan handlar det om att stänga av datorn åtminstone en halvtimme innan man går och lägger sig för att hjärnan ska varva ner, säger Patrik Wincent.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer