I augusti togs första spadtaget för Förbifart Stockholm – men motorvägsbygget har mött många protester genom åren. Foto: TT

Forskare oense om Förbifart Stockholm

Uppdaterad
Publicerad

I augusti togs första spadtaget för motorvägen Förbifart Stockholm, men snart stoppades bygget. Bland forskare och politiker går åsikterna isär om Förbifarten.

I riksdagen förbereds nu en motion om att åter sätta igång bygget. Med hjälp av Sverigedemokraterna tänker Allianspartierna tvinga regeringen att sätta spaden i jorden på nytt redan i januari.

Men även inom regeringen råder oenighet. Socialdemokraterna vill fullfölja bygget medan Miljöpartiet starkt motsätter sig det.

Förbifart Stockholm

Statsminister Stefan Löfvens lösning på de motstridiga vallöftena blev en sorts paus. Fram till i maj 2015 får inget på Förbifarten byggas. Frågan har bollats tillbaka till Stockholms politiker som ska använda tiden till att diskutera finansieringen. Ska miljarderna gå till Förbifarten eller till kollektivtrafik?

Miljöpartiet hoppas förstås att projektet ska hinna självdö i pausen och lyssnar gärna till forskare som menar att Förbifarten på många sätt avspeglar en förlegad syn på trafik och miljö. Som Karolina Isaksson, forskningsledare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut:

60 procents ökad biltrafik

– Förbifart Stockholm utgår från en väldigt stark ökning av bilresandet i Stockholmsregionen. Man tänker sig en ökning med omkring 60 procent och det i sig gör det väldigt svårt att klara klimatmålen. Så en grundfråga är om man ska planera utifrån trafikprognoserna eller om man ska planera för att försöka nå klimatmålen? säger hon.

Men ledens negativa konsekvenser, som ökade utsläpp, kan också vägas mot dess positiva effekter, som ökad tillgänglighet.

”Resandet har ett värde”

– Leder den till mera trängsel och utsläpp är det dåligt. Men resandet i sig är egentligen ett värde. Det faktum att folk får större möjligheter att ta sig till platser där de kan träffa kompisar, arbeta, shoppa eller vad de vill – det representerar ett värde för dem. Den samhällsekonomiska kalkylen av förbifarten är faktiskt ganska positiv, säger Jonas Eliasson, professor på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.

Det var den 19 augusti som första spadtaget togs på Förbifart Stockholm, efter ett halvt sekel av planering och protester.

– Välkomna till startceremonin av Sveriges kanske nu viktigaste infrastrukturprojekt, sade Catharina Elmsäter-Svärd (M), dåvarande infrastrukturminister.

Men problem var på väg. Miljöpartiet hade som vallöfte att Förbifarten inte skulle bli verklighet medan Socialdemokraterna var lika övertygade om att den skulle bli det.

Och Stefan Löfven sade så sent som för några dagar sedan till Svenska Dagbladet att Förbifarten ska byggas, vilket han även sagt tidigare.

Lööf: Pausen kostar en miljard

Annie Lööf (C) sade i riksdagens frågestund 13 november:

– Pausknappen fram till första maj nästa år kommer att kosta skattebetalarna en miljard kronor för att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte kan komma överens.

– I en situation där Stockholms stad och Stockholms landsting får nya ledningar så tyckte vi att det var rimligt också där att diskutera utifrån om man vill ha nya förutsättningar, svarade Löfven.

Agenda söndag 23 november kl 21.15 i SVT2. I studion debatterar Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott med vice ordförande Lars Hjälmered (M). Se programmet här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Förbifart Stockholm

Mer i ämnet