”Finska greppet” har bidragit till att minska förlossningsskador i Sverige – men vad är det? Läkaren och forskaren Michaela Granfors förklarar. Foto: SVT och Christine Olsson/TT

Förlossningsskadorna minskar i hela landet

Uppdaterad
Publicerad

Antalet allvarliga förlossningsskador fortsätter att minska. Mellan 2018 och 2019 minskade de med drygt två procent och trenden fortsätter även under det första halvåret 2020. Det visar färsk statistik från Graviditetsregistret.

Stora bristningar vid vaginala förlossningar fortsätter att minska och har gjort så sedan 2014 – på fem år har skadorna minskat med 17 procent. Det visar statistik från Graviditetsregistret som samlar in data från landets förlossningskliniker, med undantag från fyra regioner (Norrbotten, Kronoberg, Värmland och Uppsala).

Bristningar vid förlossningar brukar delas in i fyra olika grader. Tredje och fjärde gradens bristningar kräver fler stygn än de lägre graderna och det är extra viktigt att de sätts helt rätt.

Grafen anger hur många procent av alla vaginala förlossningar som resulterar i allvarliga bristningsskador. Foto: Grafik: Tomas Joanson/SVT

Nya rutiner i förlossningsrummet

Sedan ett antal år har särskilda insatser finansierats för att minska allvarliga förlossningsskador (i bland annat Stockholm gjordes en stor satsning 2017). Det har främst handlat om att utbilda barnmorskor, läkare och undersköterskor, vilket har lett till att flera rutiner i förlossningsrummet har ändrats.

Det kan vara hur man hanterar förlossningens slutskede, vilken ställning föderskan har samt flitigare användning av ”finska greppet”.

– För ett antal år sedan trodde man att man skulle föda snabbt, att kvinnan skulle ta i för kung och fosterland under de sista värkarna. Men nu har det visat sig att det inte alls bör gå till så, det leder snarare till fler bristningar, säger Michaela Granfors, förlossningsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och registerhållare för Graviditetsregistret.

Istället låter man det gå långsamt under de sista värkarna och ”hejar inte på” för att skynda på.

– Egentligen är det väldigt naturligt och det handlar mycket om kommunikation med kvinnan och att ge rätt instruktioner.

Förlossningsställningen kan påverka

Den klassiska ”gynställningen” ökar risken förs bristningar, medan att föda på sidan eller på knä minskar den. Och ”finska greppet” ger bra resultat:

– Det är effektivt att lägga en varm handduk på mellangården innan de sista värkarna. En del i skyddet av mellangården är att barnmorskan ”stödjer” den med ena handen under de sista värkarna. Finska greppet är ett exempel på det, säger Michaela Granfors.

Antal procent av alla vaginala förlossningar som resulterar i bristningar av grad tre och fyra per region för första halvåret 2020. Region Norrbotten, Kronoberg, Värmland och Uppsala är inte med då de inte finns representerade i Graviditetsregistret. Foto: Grafik: Tomas Jonason/SVT

Flera riskfaktorer

Man vet att så kallad instrumentell förlossning, när sugklocka används, är en av de största riskfaktorerna för bristningar. Även för förstföderskor är risken större, samt om barnet väger mer än fyra kilo och om sista utdrivningsskedet av förlossningen tar lång tid.

- Det är ganska komplext, man når aldrig noll, vad man än gör så brister vissa kvinnor.

Antal bristningar totalt hela landet

2014: 2 647

2015: 2 691

2016: 2 629

2017: 2 567

2018: 2 247

2019: 2 198

2020 (första halvåret): 1 091

Källa: Graviditetsregistret

Om statistiken: Under 2019 registrerades enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) 113 391 förlossningar i Sverige. Data från fyra regioner finns inte i Graviditetsregistret och den nationella täckningsgraden för 2019 beräknas vara 91 procent.

Andel bristningar av antalet förlossningar per region (procent)

Region: 2017 / 2018 / 2019 / 2020 (jan-juni)

Stockholm: 3,9 / 3 / 2,9/ 2,9

Sörmland: 3,3 / 3,6 / 3,9 / 3,4

Östergötland: 2,7 / 3,1 / 3,6/ 3

Jönköping: 2,2 / 3,1 / 3,6 / 3

Kalmar: 2,9 / 2,5 / 2,4 / 2,4

Gotland: 4,5 / 2,2 / 1,2 / För få för att redovisa

Blekinge: 2,8 / 3,1 / 1,9 / 2,1

Skåne: 3 / 2,6 / 2,6 / 2,6

Halland: 1,6 / 1,7 / 2,4 / 1,8

Västra Götaland: 2,3 / 2 / 2 / 2,1

Örebro: 3,1 / 2,9 / 3 / 2,1

Västmanland: 2,8 / 2,8 / 3,1 / 3,5

Dalarna: 2,9 / 2,2 / 1,7 / 2,1

Gävleborg: 1,5 / 1,3 / 1,4 / 2,1

Västernorrland: 2,8 / 2,8 / 3,1 / 3,3

Jämtland/Härjedalen: 2,4 / 2,5 / 3,2 / 2,1

Västerbotten: 3,2 / 3,5 / 2,8 /3,3

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.