Påstående: ”Mindre än 15 procent av jobben förmedlas via Arbetsförmedlingen.” (Kampanjbild från Alliansen samt text på DN Debatt, 3 april 2018)

De fakta som partierna i Alliansen använder som underlag för sitt påstående kommer från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) från 2017.

I SCB:s undersökning, som ligger till grund för de officiella arbetslöshetssiffrorna, mäter man bland annat antalet arbetslösa som föregående kvartal fått jobb via Arbetsförmedlingen eller någon annan rekryteringskanal. I statistiken ingår både fasta och tidsbegränsade anställningar.

Och tittar man på 2017 års AKU kan vi se följande:

• Totalt uppgav 90 400 tidigare arbetslösa personer (per kvartal), mellan 15-74 år, att man fått ett jobb, till exempel via kontakter, annonser eller genom att kontakta arbetsgivaren direkt.
• Flest, drygt 19 procent, uppgav att man fått jobb efter att själv ha kontaktat en arbetsgivare.
• 12 000 (per kvartal), drygt 13 procent, uppgav att de fått jobbet via Arbetsförmedlingen.
• Och även när vi går tillbaka de tidigare sex åren kan man se att andelen som uppgett att de fått jobbet via Arbetsförmedlingen aldrig är högre än 15 procent.

SCB:s statistik säger dock inget om hur de som angett Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal, fått hjälp.

I undersökningen slår man nämligen ihop dem som uppger att man använt någon av Arbetsförmedlingens tjänster, till exempel platsbanken, med dem som uppger att man fått direkt hjälp av myndighetens personal.

”Saknar tyvärr kompetens”

Alliansens påstående om att mindre än 15 procent av jobben förmedlas av Arbetsförmedlingen är alltså korrekt, men fångar samtidigt inte andra insatser från myndigheten. Insatser som i längden skulle kunna hjälpa människor till jobb. Exempelvis utbildning och praktik.

Och för att få en mer detaljerad bild får man gå till Arbetsförmedlingens egna siffror.

I debatten kring myndighetens effektivitet lyfts till exempel ofta fram att Arbetsförmedlingen jobbar med de grupper som står längst från arbetsmarknaden.

”Många [arbetslösa] saknar tyvärr de kompetenser som arbetsgivarna efterlyser och merparten saknar gymnasiekompetens, som i dag utgör vattendelaren på den svenska arbetsmarknaden”, skriver generaldirektör Mikael Sjöberg i myndighetens årsredovisning från 2017.

Fler i utsatt ställning

I snitt var drygt 360 000 arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen varje månad under 2017 och bland dessa tillhörde i snitt 75 procent, drygt 272 000, grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden – exempelvis äldre, nyanlända, lågutbildade och personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.

En ökning med cirka 13 000 individer från 2016 och en kraftig ökning från 2007 då drygt 120 000 arbetslösa bedömdes tillhöra gruppen med utsatt ställning.

Arbetsförmedlingens egen analys är att den försämrade matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb främst beror på att gruppen arbetssökande har förändrats och saknar kompetens för de lediga jobben.

Men detta har mött kritik från Riksrevisionen. 

I en rapport som de släppte i fjol, kommer man fram till slutsatsen att endast en tredjedel av den försämrade matchningen kan förklaras av hur gruppen arbetssökande har förändrats.

Huvuddelen av försämringen är ännu så länge oförklarad, menar man och hävdar att Arbetsförmedlingens metod för att analysera utvecklingen inte varit tillräcklig.

Nästan en miljon inskrivna

Andra siffror som kan lyftas fram för att ge en mer detaljerad bild av Arbetsförmedlingen arbete handlar om hur många av de som varit inskrivna hos myndigheten, som faktiskt fått ett jobb. 

Enligt Arbetsförmedlingen var nästan en miljon personer (953 453) i åldrarna 16-64 någon gång inskrivna hos myndigheten 2017, och cirka 360 000 av dessa gick i sin tur någon gång till jobb.

Det kan handla om både subventionerade och icke subventionerade jobb. Subventionerade jobb är när staten gör det billigare att anställa en person, exempelvis nystartsjobb.

Och enligt siffror som Arbetsförmedlingens statistikenhet tagit fram åt SVT Nyheter räknades en majoritet, 275 097, av dessa jobb som icke subventionerade.

En av tre positiva

Arbetsförmedlingen genomför också en egen undersökning om hur nöjda tidigare inskrivna som nu gått till ett jobb är med den hjälp man fått från myndigheten.

Här svarar drygt 34 procent att ”information om jobbet eller annan hjälp från Arbetsförmedlingen lett till arbete”.

Här kan det vara frestande att göra en jämförelse med de drygt 13 procent som i SCB:s mätning uppger att de fått sitt jobb via Arbetsförmedlingen, men då ska man ha i åtanke att myndighetens egen undersökning bygger på de som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen – medan SCB undersöker ett urval av hela befolkningen.

Sammanfattning: Frågan om Arbetsförmedlingens effektivitet och framtid debatteras redan i valrörelsen 2018. Alliansen har sagt att man ska lägga ner myndigheten i dess nuvarande form och lyfter i sitt kampanjmaterial bland annat fram att Arbetsförmedlingen förmedlar mindre än 15 procent av jobben, vilket är korrekt. Kritiker kan dock peka på att den siffran inte fångar allt som myndigheten gör och att Arbetsförmedlingen jobbar med de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden – en grupp som dessutom växer.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från politiska makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• Arbetsförmedlingens årsredovisning 2017
• Statistiska centralbyråns Arbetskraftsundersökning 2017
• Riksrevisionens rapport: Matchningen på arbetsmarknaden
• Intervju, Vanja Hultkrantz, utredare på SCB
• Intervju, Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen
• Intervju, Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen